Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
min vackra, röda toppmössa. Men jag hade då åtminstone
inte tappat fars stora ylleduk, för den var snodd tre gånger
om halsen på mig och knuten med två stora öglor.
Om Han kunde gissa sig till, att jag hade rest till
Världens Ända utan lof, hvarken af mor eller farmor, då
blef Han nog mycket ond på mig. Och här i skogen fanns
det duktigt med ris.
Men om jag nu lofvade honom, att jag aldrig mera
skulle resa till Världens Ända, måntro Han då icke skulle
blifva god igen och låta mig slippa denna enda gång —
bara denna endaste gång. Så gjorde mor och farmor när
jag lofvade dem. Och aldrig i världen ville jag vara
olydig, eller ha »så många opptåger för mig» från denna dag.
Det skulle då vara säkert, ja, så säkert, som att jag nu slog
knytnäfven i stenhällen. Aldrig en enda gång skulle jag
narra kattungen att lukta i farmors snusdosa, för då nös
den både länge och väl efteråt. Aldrig skulle jag gömma
kycklingarne för hönan eller stoppa stekt fläsk i en butelj
och rulla fram till vallhunden. Aldrig mer skulle jag
lugga Per Ola, fast han är så kvick till att ljuga. Jag skulle
inte ge Jon flera örfilar, för att han tog tag i Bollas ena
fläta och ryckte och slet i den, sista gången vi plockade
hjortron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
