Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjärnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det finns emellertid andra märkvärdigheter
än spiralnebulosorna uti rymden. Vi ha s. k.
vandrande stjärnhopar och klotformiga stjärnhopar,
bestående av en mängd hopgyttrade stjärnor, som
följas åt i rymden. Sådana gyttringar
förekomma även inom det galaktiska systemet.
Vidare ha vi dubbelstjärnorna. Det finns många
fall, då två stjärnor befinna sig skenbart intill
varandra. Ganska ofta är detta fallet blott ur
jordisk synpunkt, ty den ena stjärnan kan ligga
milliontals ljusår längre bort än den andra.
Emellertid förekomma också verkliga
dubbelstjärnor. Sådana kännas igen därpå, att de, om
de studeras med regelbundna mellanrum,
visserligen ändra läge inbördes men aldrig avlägsna sig
från varandra. Stundom beskriver den ena
stjärnan en cirkel omkring den andra, ungefär som
månen kretsar kring jorden, men ännu vanligare
är, att båda kretsa omkring varandra. Rörelsen
kan i senare fallet jämföras med den rörelse, som
utföres av de två kulorna i en hantel, då hanteln
svänges omkring förbindelsestångens mittpunkt.
Stundom stå dessa dubbelstjärnor så nära
varandra, att de te sig som en enkel stjärna även i
teleskopet. I sådana fall blir det spektroskopet,
som fäller utslaget, genom att det visar två olika
spektra i stället för ett. Om spektroskopets
betydelse för bestämmande av stjärnornas rörelse få
vi anledning tala mera längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
