Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjärnornas rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det finns många himlakroppar, som äro på väg
mot eller från jorden, och deras rörelse kan icke
iakttagas på samma sätt. Man måste då
tillgrippa andra metoder.
Det finns ett instrument, som kallas
spektroskop. Detta instrument uppfångar en stjärnas
spektrum. Vad menas med ett spektrum? Svar:
Om Ni låter vitt ljus, t. ex. solljus, passera genom
ett ämne, t. ex. ett prisma, brytes det vita
ljuset i olika färger: violett-blått-grönt-gult-orange-
rött. Detta är solens spektrum. Regnbågen är
också ett solspektrum. Varför brytes det vita
ljuset i flera färger ? Varför förblir det icke
vitt, när det brytes? Svar: Emedan de olika
strålarna brytas i olika grad. Av samma orsak är
kvällsljuset rödaktigt.
I ett spektrum förekommer alltid ett antal
mörka linjer eller band, betecknande vågor, som
saknas i spektrum i fråga. Varje ämne har sitt
speciella spektrum, som känns igen på de mörka
bandens förekomst. Då man undersöker en stjärnas
spektrum, finner man stundom, att linjesystemet
förskjutits åt det ena eller andra hållet. Hos
somliga ligger det för nära den röda sidan, hos
andra för nära den violetta sidan. I det förra fallet
blir alltså ljuset genomgående rödare än i det
senare. Rött ljus har den största våglängden,
följaktligen är varje ljusvåg längre än den i vanliga
fall skulle: varit. Därav har man dragit den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
