Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjärnornas rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spektrografiska mätningarna ha visat de starkaste
förskjutningarna mot rött hos de mest avlägsna
nebulosorna. Rymden skulle alltså växa hastigare
i de yttre delarna.
Detta kan åskådliggöras genom en enkel bild:
Antag, att vårt jordklot plötsligt, på en enda
natt, växte till det dubbla. Alla sträckor skulle
då vara dubbelt så långa nästa dag, som de varit
förut. Om det förut varit sexhundra kilometer
mellan Stockholm och Malmö, skulle det nu
vara ett tusen två hundra. Om det förut varit
tiotusen kilometer från polen till ekvatorn, skulle
det nu vara tjugotusen.
På en och samma natt har alltså Malmö
avlägsnat sig sexhundra kilometer, men ekvatorn
nära tiotusen kilometer från Stockholm.
"Hastigheten" skulle i senare fallet vara ungefär
sexton gånger större än i det förra. Ju längre bort
ett föremål befinner sig ifrån oss vid en sådan
utvidgning av jorden, desto större förefaller den
hastighet vara, varmed det avlägsnar sig. Detta
gäller oberoende av var vi själva befinna oss.
Tillämpas denna bild på Einsteins världsrymd,
finna de olika hastigheterna sin förklaring.
Emellertid väcka de största hastigheterna vissa
betänkligheter. En bland de forskare, som
korrigerat och kompletterat Einsteins världsbild,
holländaren de Sitter, har visat att själva det
förhållandet, att en ljuskälla är mycket avlägsen, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
