Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världsalltets uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varandra genom hela den oändliga rymden. Och på
så sätt kunde solen och fixstjärnorna uppstå,
förutsatt att materien vore av lysande natur."
Denna teori om världsaltets begynnelse har i
det väsentliga varit beståndande ännu i denna
dag; Vi tänka oss alltså en "urnebulosa",
innehållande all världsrymdens materia jämnt
fördelad till en ytterst tunn gas. Gravitationen hos var
och en av de spridda molekylerna skulle påverka
de andra molekylerna. Skulle det då inträffa,
att molekylerna på något ställe i rymden bli
talrikare än i övrigt, ökas gravitationen på denna
punkt. Molekylerna packas samman till droppar.
Medelst en bild ur fysiken skulle vi kunna säga,
att gasen "kondenseras".
Dropparna eller "kondensationerna" kunde
vara av olika storlek. Äro de små, räcker
gravitationen icke till för att i längden hålla samman dem.
Äro de stora, ökas gravitationen till den grad, att
all materia i närheten drages dit. "Droppen"
växer automatiskt, så länge det är möjligt, d. v. s.
tills all materia inom dess gravitationsområde
dragits dit.
Men för att en kondensation skall kunna bestå
i så förtunnad materia, måste dess massa vara
minst 62,5 millioner gånger solens. Eljest skulle
gravitationen icke räcka till att påverka
molekylerna, vilka ha en normal hastighet av
fyrahundrafemtio meter i sekunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
