Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Naturfolkens sagor om världs=daningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Föreställningen att världen skulle hafva skapats af intet, synes
i allmänhet icke motsvara de ursprungliga begreppen
utan vanligen fordra en hög grad af abstraktion[1]. Denna
föreställning, som tyckes ha först bildats af indiska
filosofer, återfinnes i legenden om Brahma (anden), som
genom sin tanke skapade ur-vattnet, äfvensom i den
persiska sägnen om ljusets gud Ormuszd, som genom sitt
ord skapade världen i sex perioder. Åsikten att materia
kan uppstå ur något immateriellt genom en viljeakt, en
befallning eller en tanke, såsom i nyssnämda sagor, bör
med allt skäl betecknas såsom »öfvernaturlig» eller
»onaturlig». Likasom den strider mot våra dagars
naturforskning, som fastställt, att materiens mängd är oföränderlig,
så var den äfven oförenlig med de primitiva erfarenheter,
som naturfolken förvärfvade angående sin omgifning. Vi
finna därför också, att i de flesta fall föreställningen om
materiens evighet synes djupare rotad än åsikten, att den
personlighet, som formade världen ur materien, den
skapande guden, har en oändlig tillvaro. Världsformaren
antages därför i regel hafva utgått ur urmaterien. Någon
högre grad af följdriktighet bör man naturligtvis ej söka
i dessa första enkla försök att bilda en föreställning om
världens ursprung. Men man kan ej undgå att i de
äldsta föreställningarna finna snarare fröet till evolutionsläran
— läran om den naturliga utvecklingen af världs-processen
under inflytande af kända naturkrafter, lika dem som
alltjämt göra sig gällande — än en metafysisk
skapelseteori, som, i motsats mot evolutionsläran, antager
ingripandet af öfvernaturliga krafter och som således ej kan
bli föremål för naturvetenskapliga betraktelser.
Den store filosofen Herbert Spencer har angående
begreppet evolution yttrat sig på följande sätt: »Evolution
är en ändring från likformighet till olikformighet, från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
