Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Skapelse-legender hos den gamla tidens kulturfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växlingar och lade därför en utomordentlig vikt på tideräk-
ningen. Till en början synas de liksom de flesta folk ha
fäst sig vid månens omlopp för att skaffa en kalender,
men de funno snart, att solen hade större inflytande och
införde därför det ofvan omtalade solåret, hvars antagande
tillskrefs Marduk. För bestämmande af de olika årstiderna
fann man snart att iakttagelser angående stjärnornas ställ-
ning var synnerligen värdefull. Då årstiderna behärska
den organiska världen, af hvilken människan ytterst är
beroende, så kom man slutligen till den på öfverdrifter
grundade högeligen skadliga öfvertro om stjärnornas makt,
hvilken lade sin förlamande hand på forskningsbegäret
under ett tjugotal af århundraden, ända till den nya tidens
början. Denna lära skildras af Julius Cäsars samtida Di-
odorus Siculus på följande sätt: »Genom att under långa
tider hafva aktgifvit på stjärnorna och noggrannare än
några andra ha iakttagit deras rörelser och lagarna för
dem, kunna de (kaldäerna) för människorna förutsäga en
mängd af hvad som skall ske. Den största förmågan att
förebåda och inverka på framtiden tillerkänna de fem
stjärnor, som vi kalla planeter (Merkurius, Venus, Mars,
Jupiter och Saturnus), men som de med ett gemensamt
namn kalla tolkar.....Men under dessa stjärnors banor
stå, säga de, trettio andra, hvilka de benämna rådgifvande
gudar.....Såsom öfvergudar antaga de tolf, och åt hvar
och en af dessa tilldela de en månad samt en af de tolf
stjärnbilderna i djurkretsen. Genom dessa påstå de solen
och månen samt de fem planeterna gå fram.»
De kaldäiska prästerna hade en fullkomligt utvecklad
astrologi. För hvarje dag antecknade de noggrant stjär-
nornas ställningar och kunde äfven beräkna dem för den
närmaste framtiden. Nittonårsperioden i det relativa läget
mellan sol, jord och måne var dem välbekant och användes
för förutsägelse af mån- och solförmörkelser, fastän dessa
sista ej alltid fullt motsvarade beräkningarna. De olika
stjärnorna representerade gudarna eller rent af identifie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
