Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Skapelse-legender hos den gamla tidens kulturfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad jorden i öfverflöd bjöd dem. De förföllo sedan allt
mera.
Den grekiska kosmogonien upptogs af romarne, som
dock ej nämnvärdt utvecklade densamma. I början fanns,
säger Ovidius i Metamorfoserna, ett oordnadt enformigt
kaos
Rudis ingestaque moles
en blandning af jord, vatten och luft utan form. Naturen
skiljde elementen åt, jorden från himlen (luften) och från
vattnet och den fina luften (etern) frän den gröfre (van-
liga luften). Elden, »som ej har vikt», steg upp till de
högsta himlatrakterna. Den tunga jorden kom längst ned
och omgafs af vattnet. Sedan modellerade naturen ut
sjöars och floders bottnar, berg, fält och dalar på jorden.
Stjärnorna, som förut varit bortskymda af kaos’ natt,
började lysa och blefvo gudarnas boningar. Växter, djur
och sist människan skapades, som då lefde i guldålderns
fullkomliga tillstånd. En evig vår härskade och framloc-
kade utan odling rika skördar ur jorden (Fruges tellus
inarata ferebat). Floderna böljade af nektar och mjölk
och från ekarna droppade honung. Då Jupiter (Zevs)
störtade Saturnus (Kronos) och inneslöt honom i Tartarus,
började en mindre lycklig ålder, Silfveråldern, då vinter,
sommar och höst äfven förekommo, omväxlande med vå-
ren. Man blef nödsakad att bygga bostäder mot väder-
lekens växlingar. Allt försämrades, men ännu värre blef
det under koppar-åldern och slutligen kom den förskräck-
liga järnåldern, då blygsamhet, trohet och sanning flydde
från jorden och gåfvo plats åt svek, våld, förräderi och
ohejdad guldtörst samt de gröfsta brott.
Ovidii kosmogoni skiljer sig föga från Hesiodos’. Den
ursprungliga naiviteten har till stor del gått förlorad och
efterträdts af en mera nykter systematik, som väl öfver-
ensstämmer med den praktiska romarens tankegång.
Vi återgifva nedan några prof på den delvis glänsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
