Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De vackraste och mest djuptänkta skapelsesagorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vunnit den primitiva ståndpunkt, som gör sig gällande i
den ofvan omtalade egyptiska skapelse-sagan. Men de
behöllo strängt detta vetande för sin egen kast, som på
detta sätt behöll ett säkert herravälde öfver det förslaf-
vade folket.
Då inträffade omkring 1400 år före vår tideräkning, att
en upplyst monark, Amenhotep IV, ville genomföra en
reformation och ändra den gamla egyptiska religionen,
så att den skulle motsvara kulturens framsteg. Han gick
mycket radikalt till väga. Han förklarade, att den ota-
liga hären af gamla gudar var afskaffad, och att han er-
kände endast en gud, Aten, solen. Han ref ned de gamla
gudatemplen och flyttade ut från den gamla hufvudstaden
Tebe, som var full af förhatliga gudabeläten. Men han
fick naturligtvis det maktlystna prästerskapet mot sig och
utan tvifvel följde den blinda massan dessa sina andliga
ledare. Och så skedde, att detta väldiga genombrott af
sanningen efter den vise konungens död sopades bort
spårlöst, och att hans efterträdare och måg, Ai, kunde
säga om sig själf: »jag måste böja knä för gudar, dem
jag föraktar».
Det storartade i Amenhoteps — eller Chut-en-atens
(solskifvans glans) — religion var, att han insatte solen
som det högsta i naturen. Detta motsvarar nära vår egen
föreställning. Solen lämnar nämligen energien till hvarje
rörelse på jorden, med undantag af den obetydliga tid-
vattensvågen. Enligt den Laplaceska hypotesen är ju
också all materia på jorden utgången från solen med un-
dantag af de jämförelsevis små massor, som fallit ned
från himlen i form af små meteoriter. Solen kan således
sägas vara »alltings upphof», om man, såsom naturfolken,
endast tänker på jordiska föremål, eller på solsystemet.
Efter lektor Bergman anföra vi följande vackra hymn till
solguden, som här benämnes med tvä olika namn Re
och Atum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
