Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vetenskapens i gamla tiden uppfattning af världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biblioteket i Alexandria efter denna stads intagande. Hans
efterträdare, cäsarerna, sjönko allt djupare i vansinnig
njutningslystnad. Naturforskarna dogo småningom ut.
De kristna visade ännu mindre aktning för
naturvetenskapen. 300 år efter Cæsar plundrade de, anförda af biskop
Theophilos, det återuppståndna biblioteket i Alexandria,
och ytterligare 300 år senare offrade kalifen Omar resten
af biblioteket på bålet. Araberna visade väl senare, då
de höjde sig till en mera förfinad kultur, smak för
vetenskap och samlade spillror af särskildt den alexandrinska
skolans arbeten. Men den arabiska folkandan, ledd af
intoleranta präster, var ogynnsamt stämd mot
vetenskaperna, och koranen betraktades såsom fullkomligt ofelbar.
Den muhammedanska religionen är egentligen ej
fientligt stämd mot vetenskapen. Det berättas, att profeten
sade sina lärjungar: »Domens dag skall komma, då
vetenskapen blifvit fullständigt tillintetgjord.» Harun al Raschid
anhöll hos de öst-romerska kejsarne att erhålla filosofiska
skrifter såsom gåfva. Detta beviljades synnerligen
välvilligt, och den vise härskaren lät öfversätta dem samt
anställde personer att läsa dem, andra — ej mindre än
300 — sändes på resor för att förvärfva kunskaper. Hans
son Abdallah al Mamun skaffade ytterligare klassiska
manuskript, öfversatte dem, anlade bibliotek och skolor
för bildningens utbredning bland folket. Han lät också
år 827 utföra en gradmätning i öknen Singar vid
Arabiska viken, hvilken gaf en grad lika med 56,7 arabiska
mil. Dess värre veta vi om den arabiska milen endast
att den är lika med 4,000 alnar, hvilkas längd ej är
närmare känd. Denna gradmätning torde vida ha öfverträffat
de förut nämda; samtidigt bestämdes ekliptikans lutning
mot ekvatorn till 28° 35′.
Den förnämsta astronomen under denna tid var
Albatani (omkr. 850—929), ståthållare i Syrien. Han bestämde
årets längd till 365 dagar 5 timmar 46 minuter och 22
sekunder (2 min. 24 sek. för kort), gjorde mätningar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
