Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya tidens inbrott. Flertalet af bebodda världar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Denna öfvergång från stjärn-stadiet till planet-stadiet
skildrar Descartes närmare i sin beskrifning af jorden.
Denna var först en sol, uppbyggd af den första sortens
element, och omgifven af en mäktig hvirfvel. Så små-
ningom täcktes den af fläckar, ända till dess de bildade
en fast sammanhängande skorpa. Dä glöden på jordens
yta slocknat, kunde den ej längre sända ut partiklar mot
hvirfvelns yttre delar, hvarför densamma afstannade. Par-
tiklar från närliggande hvirfvel trängde då in på detta
område, hvilka eljest skulle hafva stötts tillbaka af de från
den glödande jorden utgående partiklarna. Därigenom in-
drogs den slocknade jorden i den närliggande sol-hvirfveln
och blef en planet. Dennas kärna är fortfarande glö-
dande och omgifven af en fast skorpa af tredje artens
partiklar. Ini denna finnas luft- och vattenlager (fig. 10
och 11), som öfvertäckas af den fasta jordskorpan. Denna
brytes stundom sönder och faller därpå ned i det under-
liggande vattenskiktet, som sålunda kommer till ytan och
bildar världshaf, medan af den sönderbrutna skorpan bil-
das berg. Vattnet flyter uti ådror i den fasta jordskorpan.
Denna åsikt framlades sedermera i något mera utvecklad
form af Burnet (1681).
Sådan är i korthet Descartes’ uppfattning af världs-
systemet. Fixstjärnorna, som äro centra i kring solsyste-
met liggande hvirflar, äro så långt bort belägna, att deras
ställning till jorden ej märkbart ändras genom dennas
rörelse.
Dess värre var kemien vid denna tid föga utvecklad.
Man trodde att kropparnas olika egenskaper berodde på
formen hos deras minsta partiklar. Med äkta filosofisk
utförlighet har Descartes beskrifvit de olika egenskaper,
som kunna tänkas bero därpå, att partiklarna äro små
eller stora, lätta eller tunga, runda eller kantiga, aflånga
eller skifformade, greniga eller släta. Genom den mång-
ordiga beskrifningen af allt detta har han betydligt ned-
satt klarheten uti det af honom konstruerade systemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
