Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- VI. Från Newtons till Laplaces tid. Solsystemets mekanik och kosmogoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VI.
Från Newtons till Laplaces tid. Solsystemets
mekanik och kosmogoni.
Genom Keplers upptäckter af lagarna för planeternas
rörelser var det ju redan möjligt att på förhand förutsäga
planeternas ställning vid en viss tid. Emellertid felades
ännu en länk i den stora utvecklingskedjan, och det var
Newton förbehållet att skaffa den. Han visade, att de
tre keplerska lagarna kunna härledas ur en enda, den
välbekanta newtonska tyngdlagen, enligt hvilken den kraft,
som verkar mellan två massor, är proportionell mot de-
ras storlek och omvändt proportionell mot kvadraten på
deras afstånd. Vid denna tid var genom Galileis och
Huyghens’ mätningar tyngdkraftens storlek vid jordytan
mycket noggrannt bestämd. Då enligt Newtons idé denna
samma kraft, nämligen jordens dragning, verkar på månen
och håller densamma i dess bana, så borde tyngdkraftens
storlek på månens afstånd kunna bestämmas och jämfö-
ras med den kraft, som åstadkommer månbanans krök-
ning. Newton gjorde denna beräkning år 1666, men den
gaf intet godt värde.
Det är alls icke otroligt, att Newton, såsom Faye an-
märker, genom detta misslyckande föranleddes att tvifla
på tyngdkraftens universella betydelse — i alla händelser
tog han ej upp sin beräkning förr än år 1682, då den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Aug 13 22:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varldsgata/0097.html
