Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Från Newtons till Laplaces tid. Solsystemets mekanik och kosmogoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
sätta därigenom äfven solen i en rotation kring axeln i
samma led.
Men då nu fördelningen kring centrum ursprungligen
var likformig, hvarför skulle då den slutliga rörelsen blifva
riktad från höger till vänster och ej lika väl från vänster
till höger? Aristoteles menade, att den senare rörelserikt-
ningen var förnämligare och gudarne mera värdig. Kant
är åter af den åsikten, alt endera rörelseriktningen skall
öfverväga. Detta är emellertid riktigt, endast såvida de
materiella punkterna från början hade en hvirflande rö-
relse i en bestämd riktning kring en gifven punkt, såsom
Descartes förutsätter. Då Kant ej gjorde detta antagande,
så är också bildningen af planetsystemet med en gifven
starkt förhärskande rörelseriktning omöjlig enligt hans
system. Märkvärdigt nog har den store filosofen Spencer
100 år senare begått samma fel.
Vidare menade Kant, att i den en gång i hvirfvel-
rörelse bragta materien borde de tyngsta partiklarna ha
den största sannolikheten att slå sig fram mot centrum,
innan de hunne att antaga den slutliga cirkelrörelsen. Af
denna grund skulle de längst in mot solen belägna pla-
neterna ha den högsta specifika vikten, såsom Sweden-
borg och Buffon påstått, hvilket likväl ej är riktigt. Li-
kaså påstod Kant, att centralkroppen måste vara specifikt
lättare, än de närmast belägna honom omkretsande krop-
parna. Emellertid är månen specifikt lättare än jorden.
Kant hade likväl motsatt mening.
Sedan skulle i de kring solen kretsande meteorstoft-
ringarna finnas några partier af större täthet och kring
dessa skulle småningom den öfriga materien i de närlig-
gande ringarna koncentrera sig; på detta sätt skulle pla-
neter och kometer bildas. Om nu dessa partier låge full-
komligt symmetriskt uti de ringar, som småningom pac-
kade ihop sig kring dem, så skulle planeterna komma att
beskrifva fullkomligt cirkelformade banor, liggande alla i
fullkomligt samma plan. Kant anser, att en från början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
