Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- IX. Oändlighetsbegreppet inom kosmogonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IX.
Oändlighetsbegreppet inom kosmogonien.
Medan de i det föregående behandlade frågorna äro af
en mera naturvetenskaplig art, så är den, som skall be-
handlas i detta kapitel, af mera filosofisk natur, och det
är påfallande, att filosoferna i hög grad bidragit till den-
sammas lösning. Det är nämligen frågan om oändlighets-
begreppet. Om vi tänka oss en stjärna långt bort, såsom
Sirius, så finnas likväl stjärnor ännu längre bort, och om
vi också tänkte oss, att en stjärna vore den längst från
oss aflägsna, så skulle vi likväl tänka oss rymden fortsätta
bakom densamma, och detta hur långt som helst. Vi
kunna ej tänka oss någon begränsning af rummet. Likaså
med tiden. Hur långt vi än tänka oss tillbaka i tiden,
så måste vi likväl föreställa oss, att före den tid, som vi
ha i tankarna, fanns också en tid. Vi kunna ej heller tänka
oss något slut på tiden. Vi måste således föreställa oss rum
och tid såsom varande utan gräns, det vill säga rummet är
oändligt och tiden är evig.
Det är emellertid för tanken omöjligt att omfatta ett
oändligt rum eller en oändlig tid, och därför ha männi-
skorna ofta sökt att framställa universum såsom varande
ändligt och tiden såsom hafvande haft en början. I
detta afseende kunna vi hänvisa till den babyloniska fram-
ställningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Aug 13 22:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varldsgata/0159.html
