Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brand- och smittohärdar kunna icke tolereras, emedan
de äro vådliga för omgifningen; såsom Polens öde
på 1700-talet exemplifierar. Icke heller kan man
frånse från en viss utvecklingsgrad, som garanti att
statssystemet vinner något tillskott i kulturarbetet
genom den nye ledamotens upptagande: ett villkor
som jag fruktar skall visa sig ödesdigert för det nya
Albanien. Först där en mogen nationalitet föreligger,
inom rimliga territoriella gränser, där är krafvet att
betrakta som absolut.
Ännu en inledande anmärkning bör här få plats,
särskildt därför att den berör en alldeles ny fråga
som synes på väg att få en mycket praktisk betydelse.
De rena nationalitetskämparna föreställa sig i
allmänhet nationaliteterna som fasta kroppar, liggande inom
bestämda ramar; och det är endast undantagsvis, för
sydöstra Europa, som de reservera sig inför
skådespelet af ännu pågående strider om rummet mellan
folken. Dessa undantag synas förtjäna en större
uppmärksamhet. I själfva den macedoniska
häxkitteln, brännpunkten för dagens strid mellan
Bulgarien och Serbien, ha vi ett belysande fenomen i
de s. k. "torlakerna", folk som själfva icke veta om
de äro bulgarer eller serber. Visserligen anser sig
professor Ischirkoff (Ethnographische Karte des
Bulgarentums 1912, i Peterm. Mitteilungen sept.
1915) kunna uppvisa att de i sitt språk äga 7 af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>