Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
turkiska väldets periferi; visserligen ännu endast ett
irredenta i nebulosaform, men af betydelse därför att
det återför vår uppmärksamhet på den geopolitiska
hufvudscenen, landbryggan mellan gamla världens
oceaner och världsdelar. Det är den arabiska
frihetsrörelsen, spänningen mellan den muhammedanska
världens bägge hufvudelementer, det kulturella
adelsfolket och det politiska härskarefolket. Redan 1897
yttrade Goltz Pascha (Stärke und Schwäche des
türkischen Reiches, i Deutsche Rundschaus
oktoberhäfte), att "frågan om den arabiska världens
varaktiga försoning med det osmanska kalifatet är för
Turkiet viktigare än om ett stycke Macedonien går
förloradt", och han rekommenderar hufvudstadens
flyttning från den västerländska "sirenen"
Konstantinopel till någon punkt på "gränsen mellan den
turkiska och arabiska rikshälften", Konia, Cäsarea
eller helst Damaskus. Hedjasbanan, öppnad
Damaskus—Medina år 1908, är afsedd som ett band,
och Italiens öfverfall på Tripolitanien 1911 sades på
sin tid ha förenat turk och arab i motstånd; men ännu
den siste författaren i detta ämne, arabforskaren
Max Roloff (Arabien und seine Bedeutung für die
Erstarkung des Osmanenreiches, 1915) framhåller
arabens i stolt nationalkänsla födda hat mot turken
som en allvarlig fara; han räknar för öfrigt 5
oafhängiga millioner araber gentemot 3 i turkisk lydnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>