Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett nytt intresse kommer till denna världskrigets
utvalda scen.
Vi återföra betraktelsen till Europa och finna nu
äfven vid Balkanhalfön östliga fäste ett utprägladt
irredenta, Rumäniens. Det är dubbelsidigt som
Italiens och förklarar statens vacklande hållning under
kriget; ty det hålles lefvande åt båda sidorna, genom
"nationalligan" åt väster, där i Ungern (och
österrikiska Bukovina) bo 3 1/4 millioner rumäner, genom
"Bessarabiska ligan" åt öster, där 1878 öfverfördes
till Rysslands välde ett rent rumänskt område som
nu räknar öfver 1 million. Betydelsen af denna
splittring framstår starkare än i Italien men något svagare
än i Serbien, då vi observera att själfva nationalstaten
har 7 millioner af en nation som (med kringströdda
elementer på Balkanhalfön) räknar tillsammans vid
pass 12 millioner. Här är således vid Storserbiens
sida material till ett Storrumänien af samma
människotal; väl samladt i en krets, blott med några
tyska och madjariska splittror i själfva medelpunkten
(Siebenbürgen). Vi se vidare, att vågen matematiskt
väger öfver åt väster; här återfinna vi ock det
madjariska förtrycket, och mer än en gång före kriget har
Europa försport svåra klagomål äfven från det
rumänska elementet i Ungerns lydno, om det ock aldrig
gått till en sådan brytning som det serbiska. Å andra
sidan lockar en längre kustlinje och en gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
