Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förneka att här föreligga objektiva förutsättningar för
en egen nation vid den ryskas sida. Afgörande för
frågan blir sedan den subjektiva sidan, om ett
nationalmedvetande existerar eller ej; och den saken är redan
klargjord, från andra sidan gränsen.
Här, i Galizien — där folket officiellt kallas
rutener — har det ukrajnska folket småningom fått
sitt alltmera medvetna "Piemont", en härd för
frihetsrörelser och enhetssträfvan. Länge undanskymd af
motsatsen mot polackarna, som i samma kronland
spelat rollen af privilegierad och förtryckande
överklass, har enhetsrörelsen efter 1907 års
författningsreform fått något mera luft under vingarna; och den
större friheten på den sidan om gränsen har icke
kunnat undgå att utöfva en dragningskraft på
landsmännen i Ryssland, hvilka efter revolutionen 1905
framträdt med anspråk på autonomi (den
"mazeppinska propagandan"). Efter krigsutbrottet har den
ukrajnska nationalitetskänslan manifesterat sig i ett
öppet "Bund zur Befreiung der Ukraina", och sedan
sept. 1914 verkar det för sin sak medelst tidningen
Ukrainische Nachrichten, som en gång i veckan från
Wien sändes ut öfver världen.
Utan att öfverskatta denna rena frihetsrörelses djup
i folkets massa[1] kan man dock icke undgå att här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>