Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Etnopolitiska problem II. Rasproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afvärja "brödrafejden". Det lyckades nu en
kombination af serber och andra folk att för tillfället lamslå
Bulgarien; men däraf blef åter den oundvikliga följden,
att den gemensamma motsatsen mot Serbien
hädanefter knöt ett fast politiskt band mellan Österrike och
Bulgarien. Det var en länk, som sprang i den slaviska
kedjan — en bräsch, som sköts i den panslaviska
inringningsmuren.
Detta har nu blifvit uppenbart i världskrigets
senaste fas. Med en större apparat än
någonsin tågade Ryssland ut å "den slaviska sakens"
vägnar, denna gång direkt mot Österrike. Serbien
kastade handsken; och då den ändtligen upptogs af
den till lifvet hotade Donaumonarkien, kallade
generalissimus, storfurst Nikolaj, i en proklamation på
nio språk dess slaviska stammar till samling på den
nya morgonrodnadens dag; medan i Galizien klangen
af ryska rubler blandade sig med den stora idéns
sirentoner. Dä skedde undret: de nio stammarna
blifva i det hela sin statsidé trogna; när tiden är
mogen, affaller Bulgarien definitivt från det ryska
lägret — som ett nödrop utan eko förklingar
Rysslands sista vädjan till den "slaviska saken" i ultimatum
4/10 1915 — och Serbien, Rysslands mest hängifne
vasall, tryckes till jorden, så att centralmakterna få
vägen bred och utsikten fri till sin framtid.
Balkanförbundets saga är all, och Rysslands största dröm
med den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
