- Project Runeberg -  Världskrigets politiska problem /
121

(1915) [MARC] Author: Rudolf Kjellén - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Etnopolitiska problem II. Rasproblem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förfalskadt — "Petter den stores testamente", formeln
för ett stort folks anspråk att få som Guds utvalde
besitta världen...

Så stora äro de drömmar, från hvilka Ryssland
nu synes uppfordradt att taga afsked. Men förhåller
det sig så, då är det ock Europas sak bakom sin egen,
som centralmakterna här försvara. Detta visar sig
uppenbart, om vi till sist på detta kapitel göra oss den
frågan: hvilken idé ha de på sin sida att ställa emot
nationaliteten och rasen i kampen om Österriks- och
Balkanslavernas själar? Svaret ligger klart i dagen och
lyder så: de presentera Europas moträkning i
kulturens namn. De höja den europeiska kulturen som
sköld och svärd mot den slaviska rasen. De parera
Bysanz med Rom.

Räkningen förhåller sig något olika för
Balkanhalfön och för Österrike-Ungerns slaviska stammar.
De förra stå Ryssland närmare, de hafva den
grekiskortodoxa religionen gemensam; därför har Ryssland
också kunnat utöfva mera attraktion på dem, det är
deras läge mera än inre egenskaper som till sist afgör
deras ställning.[1] Men för de senare är saken klar:


[1]
En särskild anmärkning är här på sin plats för Bulgariens
del. Om Rysslands panslaviska planer två gånger (1913 och 1915)
gäckats af Bulgarien, så vittnar detta om ett fel i räkningen, som
kanske sitter djupt. Det är väl bekant, att »den bulgariska
nationalkaraktären skiljer sig i hög grad från andra slaviska folks» (Wirsén,
Balkanfolken och stormakterna, 1909, s. 78, jfr Zschorlich, Der
Nationalcharakter der Bulgaren, i Das neue Deutschland 16/10 1915).
Denna själfbehärskning, organisationsdrift, reala och praktiska
förståndspolitik lägger ett djupt svalg isynnerhet emot Serbien, hos hvars folk det
anarkiska draget i den slaviska individualismen är särskildt starkt
utprägladt. Gåtan löses af antropologien, som underrättar oss om att
bulgarerna äro i grunden ett finskt folk, som bytt språk. Här skulle
alltså åter vara ett fall af omotsvarighet mellan språk och
nationalitet. Men från denna utgångspunkt blir ju den relativa
okänsligheten för spelet på panslaviska strängar förklarlig. Detta är för
öfrigt en gammal erfarenhet; i den slaviska litteraturen under
medeltiden omtalas icke bulgarerna, och i den nyare väckelsen dröjde de
längst att taga del; först i våra dagar har rörelsen ett namn att
anteckna från dem (Bobtschev). Denna återhållsamhet beror
kanske icke så mycket på brist på nationalmedvetande öfver hufvud —
som Tobolka (anf. st., ss. 215, 223) tolkar det — utan på ett
annat nationalmedvetande än det slaviska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:01:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varldskrig/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free