Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Etnopolitiska problem II. Rasproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Stübe, Vom Wesen des russ. Staates, i Das neue
Deutschland 16/11 1915) och europeiskt objektivt
lagbegrepp — och denna gräns sammanfaller icke med
någon nuvarande politisk, den går inne i det
nuvarande Ryssland, ända ut till linjen Hvita
hafvet—sjön Pejpus—Rokitnoträsken—floden Don (då vi
medräkna Ukrajna). Hvad som ligger väster därom,
hör i det hela Europa till, med kulturens vitsord
framför rasen. Den stora uppställningen är icke germaner
kontra slaver, utan germaner + väst- och sydslaver
+ finska kulturstammar kontra österns slaver.
Sålunda äro rassynpunkterna faktiskt borteliminerade
och rollerna definitivt ombytta: Ryssland är icke
längre kärande i detta stora mål, det är svarande —
och anklagelsen lyder så, att det i en lägre idés tjänst
förgripit sig på en högre.
Den, som först lade dessa förhållanden klara i
diskussionen om världskriget, var ingen mindre än
den nyare tyska historieskrifningens stormästare,
Karl Lamprecht. I ett föredrag i Leipzig 23/8 1914
("Zur neuen Lage") betecknar han kriget på
östfronten som "en sista kamp af germandömet och det
latinska slafdömet gentemot det påträngande östliga
barbariet", och, säger han, "det för en enda rak linje
från kampen mot hunner och madjarer och turkar till
de samtida händelserna". I sina magistrala grundlinjer
"Deutscher Aufstieg 1750—1914", utgifna strax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
