Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Sociopolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållande spela etnopolitiska motiv ingen och geopolitiska
endast en sekundär roll; primärt se vi ett sociopolitiskt
problem. Från engelsk horisont är hela världskriget,
för att tala med Dix (1914), intet annat än "ein
Weltwirtschaftskrieg um die dauernde Vormachtstellung
Englands auf dem Weltmarkt"; ett "Geschäftskrieg",
säger Plenge rent ut (Der Krieg und die
Volkswirtschaft, 1915). Dess enda krigsmål är, för
att citera Sigmund Schilder (Weltwirtsch.
Hintergründe des Weltkrieges, i Weltw. Archiv jan. 1915),
att "genom politisk försvagning och förminskning så
långt möjligt oskadliggöra en obekväm konkurrent i
den internationella handeln, den industriella
konkurrensen, den stora sjötrafiken, på den internationella
kapitalmarknaden och vid den transoceana
kolonijakten". Ditåt syfta krigets metoder: icke blott
uppbringande af fiendens handelsfartyg och kolonier och
blockerande af hans hemmamarknad, utan äfven
konfiskation af hans patenter och privategendom i
främmande land, ända till affärsböckerna och brefven.[1] Inför detta mål blir allt annat, t. o. m. det
kontinentala Europas fara för ryskt öfvervälde, ringa och
oväsentligt. Hotad icke bara i utkanterna af sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>