Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Författnings- och kulturpolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har den engelska och franska parlamentarismen
framgått, och det är mycket förklarligt att man
på den sidan rent identifierar den parlamentariska
formen med folkfrihet öfver hufvud; det är ju
den politiska vänsterns ståndpunkt i alla
europeiska länder. I Tysklands påfallande likgiltighet
för de parlamentariska principerna finner man alltså
stoff till en ny anklagelse för frihetsfiendtlighet.
Men det ges en annan och kanske säkrare mätare på
friheten, och det är den grad i hvilken kulturens
materiella och andliga frukter komma till fördelning
på samhällets samtliga invånare. Vill någon förneka
att denna fördelning är likformigare och grundligare
i Tyskland än i England, där "the upper ten
thousands" öfverskikt dväljes i välstånd och lyx utan
like, medan millioner få lida proletariatets bittraste
nöd! Burgess är icke oviss om sitt omdöme:
Tysklands nationalekonomiska system, säger han, är
"ojämförligt det verkningsfullaste och i sann mening
mest demokratiska, som för närvarande består på
jorden, ja, som någonsin bestått".
Så som i samhället, så förhåller det sig också i
staten. Den engelska parlamentarismens värde för
folkfriheten har rest sig ett monument för alla tider
i det faktum, att några få ministrar i en hemlig
konklav nu kunnat störta England i det mest
vidtutseende af alla krig, utan att folkets öfverväldigande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
