Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanningens röst bli hörd". Professor Grignard
är som bekant Nobelpristagare. Historikern
Frédéric Masson förklarar att han och de med
honom likatänkande "äro beslutna att icke
återtaga och icke underhålla några litterära och
vetenskapliga förbindelser med några andra
tyskar än dem på vänstra flodstranden, sedan
denna vänstra strand blivit fransk"; han anser
för övrigt att Nobelprisens utdelande "visat en
partiskhet för tyskarna, som framkallat harm hos
alla franska författare". Sociologen professor
Durkheim förklarar, att de rent vetenskapliga
förbindelserna skola fortsättas, men utan sympati
eller vänskapligt förtroende, då det är honom
omöjligt att "utan att känna en stöt i hela min
varelse lägga min hand i en tysks hand".
Litteraturhistorikern professor Gustave Lanson anser att
det icke kan bli fråga om ett personligt närmande
mellan tyska och franska lärda, eftersom tyskarna
"uteslutit sig själva från civilisationen och visat
oss, att de stå främmande för dess själ och ideal";
de kunna återvinna sin plats först då de,
"befriade från militarismen och renade från den
preussiska rovdjursvildheten, återförvärvat en
mänsklig själ". I ungefär samma anda uttalar
sig filosofen professor Emile Boutroux och
linguisten professor Antoine Meillet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
