Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelska svar: - Gilbert Murray
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Politiska minnen äro emellertid som bekant
kortlivade och politiska lidelser flyktiga. Om orsakerna
tillåtas att fortfara, fortfara även resultaten; men
om en gång de verkliga orsaker, som år efter år
fortfara att alstra nytt agg mellan nationerna, kunde
undanröjas, tror jag ej att nationerna skulle
fortsätta att hata varandra endast på grund av
hämndkänsla eller minnet av det förflutna.
Om jag fritt granskar mina egna känslor mot
mina personliga bekanta i Tyskland och tyska
författare, vilkas böcker jag läser, så finner jag den
förhärskande impulsen vara ett slags ömhet. Det är
den sorts känsla, man skulle hysa mot en man, som
genomgått någon fruktansvärd olycka eller förlorat
sitt förstånd eller kanske begått ett brott och blivit
grymt straffad. Det är ej alls så att jag är
»pro-german»; tvärtom, såsom liberal och fredsvän, betraktar
jag hela Tysklands nuvarande uppförande såsom
brottsligt och jag anser dess nederlag nödvändigt
för Europas välfärd. Men vilka oförrätter vi
olikartade människor än tillfogat varandra, känner jag
att vi före krigets slut skola ha lidit och låtit
varandra lida vida mer än nog. Vi skola likna sårade
soldater på ett slagfält, som kanske varit förbittrade
mot varandra för några timmar sedan, men nu finna
raseriet försvunnet och äro glada över att få förbinda
varandras sår.
Jag kan ej säga i vad mån denna känsla är
allmän, men jag tror, att den är vanligare än de flesta
ana, och att dess rot ligger djupt i den mänskliga
naturen.
Eder förbundne
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
