Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O. Wågman: Det nyaste psalmboksförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begynt för den svenska andliga sången; under de
senare årtiondena har uppstått ett ej ringa antal
sångare, hvilkas toner ljuda både klart, värdigt och skönt.
Utan synnerligt noga urval nämner jag som prof: P.
Nilssons »Han kommer i sin kyrka», 41, och »Kommer
för Herren med tacksamhet», 512, Runstedts djupt
kända nyårspsalm »Hvad har min själ för vinning kvar»,
65, Evers’ Taborssång »Vår blick mot helga berget går»,
340, Söderbergs »Tack, o, Gud, att i din kyrka», 157,
Alins »Framfaren är natten» och »På Gud, som åt
fågeln bereder», 170 och 443, samt Risbergs »En
handsbredd är vår lefnads mått», 260, den okände förf. till
»Konung och präst, träd in i denna skara», 218.
Förteckningen kunde mångfaldigas med psalmer, hvilka
stå bredvid eller nära dessa. Det bearbetarnamn som
oftast — vid pass 50 gånger — förekommer under
psalmerna, är biskop Eklunds.
Naturligtvis finnas äfven i de nytillkomna
psalmerna, bredvid de utmärkta, sådana, som äga ett
jämförelsevis mindre värde. Önskvärdt vore ju, att dessa
byttes ut mot liknande men värdefullare. Så skulle jag
gärna se Ol. Petri psalm mot katolicismen 169, — för
vår tid tämligen främmande — utbytt mot Kihlbergs
kraftiga och vackra »Vida kring jorden mörk är
natten vorden», — bearbetningen af den gamla »In dulci
jubilo», 52, ersatt med Teerstegens »Jublen, I himlar»
i Toréns öfversättning, helst melodien så väl
öfverensstämmer med julens högtidsglädje, — vigselpsalmen
251 en rätt torr utlägning af texten om bröllopet i Kana
ersatt med Runebergs »Ej finns en glädje på jorden
vid», — psalmen »Gå åstad och gräf min graf», 603, med
den helt annorlunda innerligt klingande af
Beich-Landstad, som i öfversättning kan begynna: »Bättre
kan jag icke fara än att fara till min Gud».
Barnabönen »Gud som hafver barnen kär» och bordsbönen
»I Jesu namn till bords vi gå» äga knappt anspråk att
få en plats i psalmboken, — till sång lära de väl också
knappast användas. Dessa jämte förut omnämnda
psalmer ur 1819 års psalmbok samt dessutom en och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
