- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Om Stjernfall /
11

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är om stjernfallsregn, medan berättelser om meteoritfall ej äro
sällsynta. Hos grekerna börja ej underrättelserna om de stora
stjernfallen förr än med de byzantinska historieskrifvarne. En
långt större uppmärksamhet egnades dessa tilldragelser af
medeltidens historieskrifvare såväl bland arabernas som de
vesterländska kristnas. Granskningen af alla berättelser och annaler
från denna tid har gifvit upphof till talrika kataloger öfver
meteorfall. Ett särskildt intresse var förknippadt med denna
företeelse, emedan enligt en tradition, som ledde sitt ursprung
från sibyllinska oraklet och fortplantats in på den kristna tiden,
stjernornas fall från himmelen skulle föregå verldens undergång.
Under vintern mellan 762 och 763, det tjugotredje året af den
grekisk-romerske kejsaren Constantini Copronomi regering, tillfrös
nästan hela Svarta Hafvet, och Bosporen fyldes af is. »Under
därpå följande Mars månad», berättar en byzantinsk skriftställare,
»syntes stjernorna falla på himmelen, och alla som det sågo
trodde verldens slut nalkas.» Dylika reflexioner återfinnas äfven
hos en annan författare beträffande samma händelse.
Stjernfallen ansågos äfven i likhet med kometerna vara ett uttryck
af himmelens vrede.

Stjernfallsregnen pläga synas öfver de mest skilda länder.
Sålunda observerades det storartade fenomenet 1866 samtidigt
i Europa, i Ostindien och på Groda Hoppsudden. Det sista, d.
27 Nov. 1872, iakttogs likaledes på en mängd orter i Europa
och norra Amerika. Häraf följer att de orsaker, som framkalla
dessa underbara naturtilldragelser, sträcka sina verkningar långt
ut från jorden, vare sig vi tänka oss meteorerna tillhöra jordens
atmosfer, eller de planetariska rymderna därutanför. Och om
man antager det senare, så följer däraf, att de små kropparna
ej kunna vara kringspridda i verldsrymden utan lag och ordning,
utan att de måste på somliga ställen finnas hopade i större eller
tätare massor, samt att de stora stjernfallsregnen inträffa när
jorden under sitt lopp kring solen råkar på någon af dessa.

Genom jämförelse af de tider då större stjernfallsregn
förekommit, vinnes, ett annat vigtigt resultat, nämligen att de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/10/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free