Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norra halfklotet blir under årets ena hälft rikare på stjernfall,
och det södra under den andra hälften.
Denna dagliga period, liksom de förut afhandlade sekulära
och årliga samt den för stjernfallens teori så vigtiga
radiationen gifva sig naturligtvis tydligast tillkänna genom de stora
stjernfallssvärmarna. Men emedan alltid några stjernfall kunna
iakttagas hvarje natt, då ej månen lyser allt för klart, så kan
den frågan framkastas, huruvida icke äfven dessa
stjernfallsbanor utstråla från vissa för hvarje tillfälle olika punkter.
Vid en ytligare iakttagelse tyckas dock de dagliga
stjernfallen ej förete något slags regelbundenhet, utan förefalla spridda
öfver hela himmelen, och deras banor rent tillfälliga, så att
det skulle vara ett lönlöst arbete att försöka ordna och
klassificera dem. Också trodde man länge, att de icke följde samma
lagar som de periodiska stjernfallen, hvilket föranledde
indelningen i systematiska och sporadiska. Systematiska
kallades de som återkommo regelbundet, företrädesvis
augusti-och novembersvärmarna, och på dessa var observatörernas
uppmärksamhet länge nästan uteslutande riktad; sporadiska voro
åter sådana som förekommo hvarje natt, hvilkas återkomst på
bestämda tider icke kunde bevisas och hvilkas banor icke
syntes följa någon bestämd lag. Visserligen fans hos några
forskare en föreställning om, att det ej kunde vara någon verklig
skilnad mellan dessa två slag. Under senaste tider har ock
blifvit fullständigt ådagalagdt, att den nämnda skilnaden ej är
verklig, eller att den åtminstone ej kan i hela sin stränghet
tillämpas.
Professor Heis i Münster är den förste som försökt att
klassificera alla stjernfall i särskilda, bestämda system genom
att för hvarje årstid fastställa ett visst antal radiationspunkter,
från hvilka man kan antaga, att större delen af de observerade
meteorerna utströmma. En första serie radiationspunkter
uppgafs af honom 1849, men först 1864 utgaf han en egentlig
katalog på alla de radiationspunkter, som under årets lopp
komma i verksamhet, grundad på ett material af 11 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
