- Project Runeberg -  Ur vår tids forskning / Språkets makt öfver tanken /
26

(1874-1889) [MARC] With: Ernst Axel Henrik Key, Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vaktes i hans öra, ljuda så starkt, att han omsider i stället
för pren sade pryl — och så heter ordet ännu i dag. Dylika
bildningar, som i alla språk äro ytterst vanliga, bevittna
bäst det sammanhang, som eger rum mellan de olika orden
i samma språk.*

Särskildt måste naturligtvis detta sammanhang starkt
göra sig gällande, om orden, fastän till betydelse och
ursprung skilda, till sin form alldeles sammanfalla med
hvarandra, eller som man säger, äro »homonymer». Ej sällan
kan det då hända, att ljudlikheten vållar en
sammanblandning af de båda betydelserna; tanken slår en brygga från
den ena till den andra, och öfver denna brygga kunna sedan
både teoretiska och praktiska konsekvenser taga sin väg.

När de båda ord, som vi i svenskan skilja som mjälte
och mjölke, i engelskan sammanfalla i formen milt, så har
detta säkert vållat, att mången, som talar sagda språk, ansett
fiskens mjölke för dess mjälte. —Af en rent fonetisk grund
torde en portvakt i engelsk-talande länder vara mera utsatt
att få bära kappsäckar och andra bördor än hos andra folk;
åtminstone har en amerikan för oss bekräftat den
lingvistiska förmodan vi härom uttalat. Skälet ligger i den
språkliga tillfälligheten att de båda franska orden portier
och porteur kommit att sammansmälta i det engelska porter.

Hos alla folk, de mest barbariska naturfolk i forntiden så
väl som de mest civiliserade nutidsnationer, kan man
iakttaga en lust för ljudspel, en lust att gifva mera behag eller
mera kraft åt sina yttranden genom ett lekfullt anbringande
af ljud, som på ett eller annat sätt harmoniera med hvarandra,

Någon möjlighet finnes, att blott det slutande -l, icke hela -yl i pryl
tillkommit genom inverkan af syl. Isländskan har nämligen formen prjónn,
mot hvilken kunde svara ett svenskt pryn, liksom formerna sjön och syn stå
bredvid hvarandra. Den gamla svenskan skulle då vid sidan af den från
Nord-Tyskland lånade formen pren hafva egt en annan, mera inhemsk form pryn.
Dock finnes denna form ingenstädes upptecknad och är helt och hållet hypotetisk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartidsfor/26/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free