Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en hel, om den stödes af samljudande ord; och i en
hel osanning lyckas vi ofta under samma förhållanden finna
åtminstone en half sanning.
Det är detta som gör de s. k. fonetiska kvickheterna
farliga, om en elak tunga använder dem som vapen. Ett
lyckadt rim till en politisk persons namn, eller en i
något hänseende träffande förvridning däraf, kan få betydelse
för hela landets offentliga mening. Så också på andra
områden. Vi minnas en för några år sedan utkommen, nu
upphörd dansk tidning med namnet Flyveposten. Kanske
har ingen af denna tidnings vedersakare vållat den så
mycket afbräck, som den, hvilken först hittade på att förkorta
namnet till Lyveposten.
Om det stöd, minnet kan hämta af ljudet, hafva vi redan
påmint i fråga om ordspråk och ordstäf, hvilka på sin väg
till efterverlden ej sällan begagna sig af detta
fortkomstmedel. Vi erinra här blott helt kort om att man äfven på
åtskilliga områden planmässigt kommit minnet till hjälp
genom hopsättandet af »minnesverser» af olika slag. Hur
olämpligt det från estetisk synpunkt än kan synas för oss, var
det altså icke utan sin praktiska betydelse att de gamle
gåfvo poetisk form åt läroböcker i astronomi, filosofi,
grammatik och andra ingalunda poetiska ämnen. Och om vi
med skäl draga på munnen vid tanken på Åkekhjelms
tilltag att kläda hela 1734 års svenska lag i rimmad
alexandrinsk vers, så må vi dock ihågkomma, att redan våra
älsta landskaplagar innehålla icke få stadganden i »bunden
stil», af det slag som vid deras affattningstid var brukligt,
det vill säga med alliteration. »Land skall med lag
byggas» är en sådan gammal rättsformel. Hade den ej burit
alliterationens äfven oss omedvetet tilltalande form, så
skulle måhända ej en svensk konung många hundra år
efter satsens första framträdande hafva kunnat taga den
till valspråk och rättesnöre för sin regering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>