Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Därmed förvandlade han henne till en vipa. Men
vipan far mellan himmel och jord, så länge verlden står, och
hvar hon far, ropar hon aldrig annat än klyf ved! klyf ved!»
Om en fågels meningslösa skri kan växa ut till en så
vidlyftig sägen, till huru mycket bör ej då ett mänskligt
ord kunna blifva?
Det är svårt att säga, om folket, massan, som fattar
sina föreställningar omedelbart och okritiskt, eller de
lärde, hvilka sedan urminnes tider haft en viss
svaghet för etymologiska funderingar, råkat svårast ut för
ljudets förförelser på ifrågavarande område. Af de senares
misstag äro i alla händelser ett större antal i skrift
bevarade. Olof Rudbecks Atlantika är kanske det mest
kolossala beviset på, huru ljudetymologierna kunnat
gestalta sig till ett helt historiskt system — ett system, som
helt visst haft en icke blott till den lärda verlden inskränkt,
endast teoretisk betydelse. Säkert häfdade vårt land den
stormaktsställning i politiken, hvilken det under 17:de
århundradet intagit, med så mycket större själftillit och kraft,
i samma mån som det ansåg sig för den sannskyldige
arftagaren till den klassiska forntidens hela hjältehistoria.
Och ej blott den fosterländska hänförelsen kan på detta
sätt stundom tändas vid språkljudets väsenlösa irrbloss.
Ända in på religionens helgade område sträcka sig ljudets
verkningar, såsom vi redan genom ett par exempel något
antydt. Då man läser Ad. Kuhns och Max Müllers
mytologiska skrifter, kunde man nästan bringas att tro, att all
mytologi hade sin grund i språket. Så långt vilja dock
dessa berömde vetenskapsmän tydligen ej drifva sin sats, om
de ock som språkforskare helt naturligt haft sin blick
företrädesvis fäst vid myternas språkliga sida.
Från den älsta forntid, så väl som från den nyaste samtid
kunna vi emellertid anföra otvivelaktiga fall, där folkens
religion rönt inflytelser af ljudförhållanden i språken, som
de talat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
