Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GO
INFINITIV. ARTIKLAR.
del. som helt och hållet sakna denna form: bulgariskan
och ny-grekiskan. Och hvad som är särskildt
anmärkningsvärdt: båda dess språk egde i sin äldre gestalt
infinitivformer, men hafva funnit dem öfverflödiga, och vända i
stället sina satser på sådant sätt att infinitiven verkligen
för dem är onödig. Ja, om vi, som äro vana att i vårt
språk stundligen använda infinitiven, tillräckligt gjort oss
förtrogna med ett af de nämnda språken, skola också vi
nödgas intyga, att den omtalade bristen ej als lägger något
märkbart tvång på vår tanke, lika litet som vi i svenskan
känna någon olägenhet af att verbet måste saknar infinitiv
— endast finska författare skrifva stundom att masta. Om
man i grekernas förlust af infinitiven ville se ett uttryck
för folkets andliga tillbakaskridande, är en sådan förklaring
dock omöjlig med afseende på bulgariskan. Det folk, för
hvilket Cyrillus och Methodius för tusen år sedan öfversatte
de heliga skrifterna, stod långt under våra dagars bulgarer.
Tillvaron af artiklar, bestämd och obestämd, är utan
gensägelse i många fall till gagn för uttryckets klarhet.
Alla Europas bekantare kulturspråk ega också nu sådana.
För oss svenskar skulle det nästan vara svårt att säga den
kortaste mening utan att bruka den ena eller andra
artikeln. Säkerligen skulle också saknad af dessa småord
hafva blifvit framstäld som ett synnerligen talande
vittnesbörd om språklig formlöshet, i fall ej händelsevis latinet,
ett »klassiskt» språk, om hvilket man ej dristade sig att
tänka eller säga något förklenande, alldeles varit dem
beröfvadt. Men just latinet ådagalägger kanske bättre än
hvarje annat språk, att tanken mycket väl kan finna ett
noggrant uttryck utan att hafva någon artikel till sitt
förfogande. Verldens erkändt största jurister hafva
skrifvit på romarspråket, och precisionen i deras uttryckssätt
står ännu för vår tids rättslärde som ett beundradt
föredöme. Hur många af oss eller af våra germaniska fränder
hafva rönt någon olägenhet af, eller ens märkt den inkon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
