Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan tänkas öfva på den enskilde folkmedlemmens medvetande,
ligger altså däri, att det vid en mer eller mindre fortskriden
utbildning dels bjuder honom i samma mån flera eller färre
möjligheter, dels uppfostrar honom till en större eller
mindre vana att noggrant hopfoga sina tankar.
Den så att säga elastiskt sväfvande gång, med hvilken
vi se den grekiska satsbyggnaden röra sig hos sådana
skriftställare som Demosthenes och Aeschines, är i sin mån ett
uttryck af dessa författares individualitet. Men i ännu
högre grad kan den anses vara ett uttryck af det samtida
Greklands höga formella bildning.
Det bör emellertid fasthållas, att de till högre
fullkomning utdanade satsförbindelseformerna icke på samma
sätt äro väsentliga för språket som dess grammatiska
formbildning i öfrigt. De innehålla, som vi redan sagt, endast
en möjlighet. Ciceros melodiskt framrullande perioder och
Taciti korta kärnspråk äro båda lika mycket latin.
Dock har hvarje språk i detta hänseende sin egen
latitud och sin egen normal-linje. Med samma mått af
sanning, som ligger i påståendet att »stilen är mannen»,
kan man därför kanske också säga, att »syntaxen är
nationen».
Vi komma nu till ett område, hvarest språkets och
tankens inbördes beroende är af ännu vida mera djupgående
och omfattande natur än vare sig på ljudets eller den
gramatiska formbildningens fält. Vi öfvergå till en betraktelse
af språket från synpunkten af dess ordförråd.
Redan i inledningen till denna skrift hafva, vid
frågan om språkets uppkomstsätt, några hithörande anmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
