Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH TACKSAMHETSKÄNSLAN. 101
väl icke att fatta så bokstafliga. Blott det torde Castrén
hafva velat säga, att tillvaron af tacksamhetens känsla ej
stode i något närmare förhållande till språket. Om den
fattas blott som en omedelbar känsla, är detta, som vi
redan nämnt, fullkomligen sant. Men tacksamheten bör
ej stanna vid att vara en känsla, den bör adlas till en
medveten dygd, en sedlig pligt. Och här röjer det sig
lätt att det ingalunda är för ett folk likgiltigt, om dess
språk eger det motsvarande ordet.
För öfrigt bör man iakttaga varsamhet, innan man
uttalar påståenden om att ett språk saknar uttryck för det
eller det moraliska begreppet. Tacksamheten synes för oss
visserligen som ett enkelt begrepp; men vi kunna dock lätt
öfvertyga oss att däri ingå element från olika håll;
tacksamheten innehåller något af trofasthet, något af pietet,
något af tjänstvillighet, något af hängifvenhet o. s. v. Ett
annat folk kan hafva sammanslutit dessa element på annat
sätt, eller låt vara, ega blott speciella ord för hvar och en
af de särskilda etiska beståndsdelar, som hos oss
sammanfattas i en enda »komplex idé», för att använda Locke’s
uttryckssätt. Hafva vi då rätt att af det nämnda ordets
frånvaro draga några praktiska slutsatser? — För romarne
var pietas ett lika enkelt begrepp som for oss
tacksamheten. Vi förmå icke på svenska återgifva detta pietets med
något visst ord, utan nödgas öfversätta det än med
»gudsfruktan» och »fromhet», än med »fosterlandskärlek», än med
»familjekärlek», än med »vänfasthet», än med »vördnad»
m. m. Äro vi sinnade att på denna grund anse vårt folks
sedliga begrepp stå under romarnes?
Med det här sagda vilja vi, såsom strax skall visa sig,
ingalunda uttala att det för ett folks tanke eller för dess
sedliga lifsåskådning skulle vara likgiltigt, om folket på
det ena eller det andra sättet sammansatte sina
idékomplexer. Redan nu påpeka vi, med anledning af det sist
anförda exemplet, att det för en romares uppfattning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
