Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så snart man lämnar området af de konkreta, för yttre
sinnen påtagliga och skarpt begränsade föremålen, eller
går utom kretsen af sådana begrepp, som på grund af sin
natur ej medgifva några flytande linier — t. ex.
räkneorden, slägtskapsbeteckningarna o. d. — är det svårt att i
skilda språk uppleta tvänne ord, hvilka fullkomligt
motsvara hvarandra i betydelse.
Olikheten faller visserligen ofta icke strax i ögonen.
Men vid närmare granskning och jämförelse går det oss,
som när man försöker att passa ihop tvänne mångsidiga
figurer med olika antal sidor: en eller annan vinkel och
sida kan man nog sammanjämka, men på alla håll bringas
figurerna aldrig att täcka hvarandra. Språken äro i
förhållande till hvarandra på de flesta punkter inkongruenta
storheter. Den person som i grund och botten känner två
tungomål är i så måtto mest likstäld med den, hvilken ej kan
någotdera, att han mest röner svårigheterna vid
öfversättningen från det ena till det andra.
Skälen till denna språkens bristande kongruens äro
lätt röjda. Det är med de flesta områden i
människoandens verld som med färgskalan i regnbågen: man har en
fortlöpande serie af skuggningar, som öfvergå den ena i
den andra, och det beror helt och hållet på godtycke, hvar
man vill sätta gränsen mellan de särskilda färgerna, eller
hur många sådana man öfver hufvud vill antaga. För oss
äro rödt, gult, grönt, blått fyra bestämdt skilda färger.
Vai-negrerne hopsluta rödt och gult till en färg med ett
gemensamt namn, grönt och blått till en annan; grekerna åter
kunde i ordet chlorós sammanfatta de båda mellanliggande
färgerna gult och grönt som en. Utanför blått ligger i
färgskalan violett; de flesta svenskar låta denna färg ingå i den
blå: man talar ju om viol-blå, och gifver namnet blå-bär åt
de bekanta violetta bären. I forna tider omslöt blå jämväl
svart: en blåman var en neger.
Då språken på samma sätt vid tusen andra tillfällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
