Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm af Anders Flodman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redan nämnda Statistiska centralbyrån, hvars vackra arbete förmodligen undfallit de
fleste, i hörnet af Yesterlånggatan, ett praktfullt hus, Skandinaviska kreditaktie-bolagets,
uppfördt af putsadt tegel och prydt med slipade granitpelare. Riddarhustorget, invid
hvilket ligga de ståtliga byggnaderna Riddarhuset och det nu på förfall stadda och för
sitt ändamål otillräckliga Rådhuset, hvilket dock alltid förtjenar bevaras såsom ett
härligt minne af 1600-talets byggnadskonst, är genom en bred, mycket ful järnbro öfver
Riddarholmskanalen förenad med Riddarholmen, under hvilken bro löpa sammanbin
dnings-banan och den vid dess sida befintliga gångbron, som är stödd på Strömsborg, en liten
holme midt i Strömmen, med en härlig belägenhet samt en både vidsträckt och
förtjusande utsigt. Denna omfattar Munkbron, ett af hufvudstadens mest besökta salutorg,
som i vester begränsas af det vackra, för några år sedan väl restaurerade Petersenska
huset, hvilket fortsättes af Nedre Munkbron, vanligen kalladt Köttorget eller Örebrohamnen,
efter sin bestämmelse eller efter en af hufvudstadens förnämligaste tillförselorter, samt
Kornhamn och längre bort vid Slussen den underjordiska Fiskaregången. Vidare ser man
Riddarholmen och Strömmen, der planschen (sid. 4) visar oss det Nordstedtska
bok-tryckerietablissementet, sådant det färdigt kommer att presentera sig, samt den nya
Kallbadinrättningen, hvilken i sitt nuvarande fullfärdiga skick ej ännu kunnat öppnas för
o
trafik. At andra sidan ser man Rödbotorget, Bondeska palatset och Norrbro, men då
planschen ej visar oss dessa, uppskjuta vi talet derom tills vidare. Deremot torde
intet tillfälle återkomma att tala om Riddarholmen, och är det derför skäl att vi
begagna oss deraf.
Riddarholmskyrkan var ursprungligen kyrka till det af Magnus Ladulås anlagda
och rikt doterade Gråmunkeklostret och blef efter klostrens indragning kyrka i en
särskild församling, hvilken indrogs 1807. Johan III hade utvidgat henne och försett henne
med den höga tornspira, hvilken nedbrann 1835 och sedan (1847) blifvit ersatt med ett
spetstorn af gjutjärn, 140 fot högt. Kyrkan är, såsom förut är omtaladt, nu mera
graf-kyrka för de svenske konungarne, deras familjer och några andre förnäme män samt är
prydd med särdeles många troféer och vapen, hvilket alt till någon del kan berättiga den
att kallas ett svenskt Wcstminster Abbey. Liksom parlamentshuset i London ligger nära
detta, så är det svenska Riksdagshuset blott genom en smal gata skildt från
Riddar-holmskyrkan. Det är en ful byggnad, som icke ens har fördelen att vara ett hus, utan
uppkommit genom sammanslagningen af tvänne, nämligen f. d. Riksens ständers hus och
det gamla Hebbeska. Riksdagen har här endast nödtorftigt tak öfver hufvudet, och
frågan om anskaffandet af ett nytt hus för den samma har också länge stått på
dagordningen och är för närvarande under behandling af en komité. Utom redan förut
omnämnda, i det gamla Kungslmset inrymda ämbetsverk, hafva på Riddarholmen sin plats
äfven Kammarrätten, Domänförvaltningen, Sjöförvaltningen, Generalstaben, Riksarkivet och
Riksgäldskontoret. Den lilla öppna platsen framför det gamla Kungshuset prydes af Birger
Jarls staty af Fogelberg. Riddarholmshamnen är hufvudsakliga landningsplatsen för de
fartyg, som på Mälaren och genom Södertelje kanal anlända till hufvudstaden.
Vi återvända nu till söder, som vi tillförene i förbifarten betraktat från segelleden,
och taga vår plats på Stadsgården, der vi med ryggen mot Magasinsbolagets stora hus
låta blicken följa utefter Skeppsbron, den brådskande, af järnbanspår korsade, tjärdoftande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
