Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland af C. J. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyddstorn eller kastål. (Se teckningarna här nedan). — Alla dessa trenne kyrkor hafva, liksom kyrkorna
i allmänhet, hvardera flera synnerligen prydliga både portaler och fönster.
Gotland, ombrusadt på alla sidor af salta vågor, har ett friskt klimat och en rik, nästan sydländsk
växtlighet. Valnötträdet uppnår här samma höjd som i södra Europa, och bär, liksom mulbärsträdet,
hvarje år mogen och läcker frukt. Vinrankan, odlad endast såsom prydnadsväxt, trifves väl på kall
jord och utan skydd om vintern, och gifver hvarje höst drufvor, som dock endast efter mycket varma
somrar blifva fullt mogna. Äplen och päron frambringas af ädlaste slag. För botanisten och geologen
är ön ett förlofvadt land. Fornåldriga, hurtiga och glada folklekar och täflingsspel idkas med ifver och
fröjd, både i stad och landsbygd. I afseende på fornsaker har ön visat sig vara ett af de rikaste
områden i hela Norden, och knappast har något landskap till Statens samlingar af forntida prydnader och
mynt lemnat så många, så vackra och dyrbara bidrag som det lilla Gotland. — Guta-folkets mun-art är
bred, hård, släpande och rik på forn-nordiska ord och former: det säges om gotlänningen, att han
»sjunger» — så säreget är hans tonfall. Hvad egentlig sång och musik beträffar, kan nämnas, att ganska
egendomliga, för fiol satta högtids-»låtar» för bröllop, raska valsmelodier, mer än tvåhundrade muntra,
hurtiga, ystra, men sköna och likaledes egendomliga melodier till polskor, samt några dels vemodiga,
dels glädtiga folkvisor hafva framklingat och fortklinga ännu på denna ö, kring hvilken hafvets böljor
sjunga beständigt sin än milda, än vilda sång. Så har den ljufva visan;
»Allt under himmelens fäste,
Der sitta stjernor små»
blifvit diktad och tonsatt i skogen under stjernorna på Gotlands himmel, och de älskliga tonerna till;
DMitt lif är en våg»
hafva susat fram ur ett gotländskt bröst.
Denna i fiygtiga drag utkastade skildring må nu afslutas med några få ord om det vildt
romantiska bergsparti, som allra längst i »Storsödret» afslutar det gotländska landet. Hoburg är öns Cap
Finisterre (caput finis terrse). Linné yttrade om denna »höga borg», att »den är et af det
märkvärdigaste, som naturen formerat på hela Gothland, och det ligger här til en oändelig högd, såsom et det
skiönaste Castell, på alla sidor perpendiculairt, där Berget icke neder vid Roten är smalare» — d. v. s.
i fordomtid af vågorna undergräfdt. Det gotländska Öbergets
hufvud-massa är »öfversilurisk» kalksten; men i södra delen träder sandsten i
dagen, hvilken stenart längst söderut öfvertäckes med ett kalkstenslager,
och detta uppträder uti sin största mäktighet i det väldiga Hoburg. Detta
berg är rikt på grottor och remnor, branter och stalp, och rundt omkring
på strandremsorna ligga jätteblock utaf brokig marmor, af vågorna
lös-slitna för årtusenden sedan. Uppe på berget ser man, helt nära sig,
hafvet på trenne sidor. Bland grottorna har en
isynnerhet blifvit namnkunnig: man kallar den
»Hobergs-gubbens sängkammare». Inne i berget — så förmäler
sagan — residerade under brytningstiden mellan
hedendom och kristen tro traktens beherskare, det mycket
rika, godmodiga, skrytsamt gifmilda, men mot den nya
läran naturligtvis fientligt sinnade bergatroll, som
kallades Hobergsgubben. Det finnes om honom tvenne
nöjsamma sagor, för vidlyftiga att här omtalas:
författaren har meddelat dem i sina »Gotländska
skildringar och minnen», och dit hänvisas den sagolystne.
Bland de många besynnerliga former och gestalter,
som berget företer, och som benämnas »Predikstolen»,
»Altaret», »Porten», m. m., är Ilobcrgsgubbens bild
Lärbro kyrka med dess kastål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
