Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gestrikland af Berhard Schlegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordningen, som i hvardagslag är ytterst tarfiig, öfvergår dock till öfverflöd vid högtidligare tillfällen,
synnerligast bröllop, hvilka förr varat ända till 8 dagar. Midsommarsaftonen samlas efter gammal
sedvana Hedesunda sockens manliga ungdom på åsen norr om Brunsby, der brottningar företagas, som någon
gång ej aflöpa utan bräckta armar och ben. Allmogens bostäder äro i allmänhet uppförda till tvenne
våningars höjd med en bredd, som oftast ej öfverstiger 20 fot, samt bestå af tvenne stugor och en
kammare, vanligen så illa ombonade och försedda med så dåliga eldstäder, att tillräcklig värme under den
kallare årstiden ej i dem kan behållas. Ofta nog är den öfre våningen oinredd, saknande både golf och
tak. Ladugårdshusen äro låga och smala, utan fönster att insläppa ljus, och sakna ofta nödig
luft-vexling, hvarfor boskapen vantrifves och tager skada till helsan. I Yalbo, Ockelbo, Hamrånge samt
till en del i Torsåker och Fernebo äro bostäderna vanligen bättre ombonade, samt snyggt, fast enkelt
möblerade. I senare tider har likvisst en förändring till det bättre skett här, liksom annanstädes i vårt
land, i synnerhet sedan de af jernvägsstyrelserna uppförda byggnader lemnat goda mönster härtill. Vid
äldre gårdar äro husen sammanbyggda i en öppen fyrkant, endast en våning höga, med mansbyggnaden i
midten, försedd med en förstuguqvist, å hvars pelare ofta nog utskärningar eller andra prydnader anbragts.
Fyrkantens öppna sida är med få undantag lagd mot söder, samt försedd med staket som sammanbinder
flyglarnes ändar, hvarigenom gården alldeles kringstänges. Sedligheten står i allmänhet på en god
ståndpunkt och gröfre brott äro högst sällsynta; tjufnads- och skogsåverkningsmål äro de, som vanligast
förekomma vid domstolarne, fast i ringa antal. Det goda förhållandet, att superiet allt mera aftagit, har härtill
onekligen i väsentlig mån bidragit. Hos inbyggarne i Gestriklands socknar röjes en tydlig förvandtskap i
såväl lynne som språk med folket inom tillgränsande landskap; så märker man i Hedesunda ganska väl
granskapet af Tierp i Upland, i Fernebo af Vestmanlands socknar Torsås af Dalarne och i Ockelbo och
Hamrånge af Helsingland.
Allmogens hufvudnäring är jordbruk med boskapsskötsel; i Torsåker, Ofvansjö, Högbo och Jäderbo
är bergsbruket af särdeles stor betydelse; äfven de flesta andra socknarna ega jernbruk, liksom betydliga
skogshemman i alla socknar egas af bruken, hvilka senare oftast tillhöra stora bolag. Talrika sågar arbeta
i alla socknar, och för allmogen är arbetet för och vid sågverken och bruken en vigtig binäring. Fiske
idkas, ehuru i ringa mån, längs kusten och kan ej få namn af hufvudnäring. Dock bedrifves
strömmingsfiske ganska mycket i Gefle skärgård och tyckes vilja ännu mer utveckla sig, sedan drifgarnsfisket der
börjat införas. Laxfisket i Gafleån är ock lönande. Mellan Gefle stad och det */4 fjerdingsväg derifrån
belägna Tolffors bruk finnes en massa laxkar. Upp efter ån ända upp till det 2 mil från Gefle
belägna Forsbacka bruk finnas äfven laxkar. De binäringar, som af allmogen idkas, äro af föga betydenhet,
med undantag af fisket, samt i Hamrånge af i stor skala bedrifven planksågning och trävaruhandel.
Skogsmarken är i allmänhet af god beskaffenhet och vidsträckt omfång.
Gestriklands enda stad, Gefle, belägen vid Gafleåns utlopp i Geflefjärden af Botniska viken, 18
mil n. n. v. från Stockholm, byggd på begge sidor om ofvan nämda å, är säte för länsstyrelsen. Arealen
utgör 4,617 hektarer, hvaraf stadsplanen och området för den n. o. om den egentliga staden vid
Testebo-ström belägna förstaden Strömsbro upptaga omkring 150 hektarer. Staden tillhörande jord är satt till
8,475 mantal. Staden eger ett ganska modernt utseende, beroende af de talrika, förhärjande eldsvådor,
som tid efter annan, senast 1869, öfvergått densamma, och efter hvilka den hvarje gång rest sig
lifs-kraftigare och föryngrad med rakare gator, ståtligare byggnader och breda esplanader.
Invånarnes antal uppgick 1884 till 20,175. Af gammalt utgöra handel, sjöfart och skeppsbyggeri
stadens förnämsta näringsfång; dertill komma fabriker, handtverkerier samt något fiske och jordbruk.
Bland fabriker må nämnas: Stömsbro bomullsspinneri och väfveri med tillverkningsvärde af
omkr. 603,948 kr. år 1883, Rettigs tobaksfabrik, 3 skeppsvarf, 3 mekaniska verkstäder och gjuterier; i
öfrigt funnos 1883 36 andra fabriker. Fabriksindustrien sysselsatte 1,318 arbetare s. å. och dess
tillverkningsvärde uppgick till omkr. 2,867,157 kr. Af bankanstalter finnas: Gefleborgs enskilda bank,
aktiebolaget Gefle bank, afdelningskontor af Mälarprovinsernas enskilda bank, Gefleborgs sparbank, grundad
1864, Gefle intecknings-garanti-aktiebolag, hvarjemte finnas brandstodsbolag, sjöassurans- och
fraktförsäkringsbolag, Hypoteksförening m. m. Staden har flere undervisningsverk, bl. a. ett allmänt högre läro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
