Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upland af Bernhard Schlegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifves af en ganska stor skärgård. Den del af Upland, som lyder under Vestmanlands län, eller större
delen af det gamla Fjerdhundraland, har samma natur som det tillgränsande Upsala län.
Till inbyggarnes karakter hör omtänksamhet samt tröghet och allvar, icke utan en tillsats af
slughet. Befolkningen i trakten af Stockholm anses i moraliskt hänseende mindre god än längre bort
derifrån, samt i skärgården och på öarna i Mälaren mer idog, händig och snygg än på slättbygden.
Upland var ett af de först bebyggda landskapen, och om dess kultur vittnar bland annat det stora
antalet runstenar, af hvilka dock de flesta äro huggna i början af kristna lärans införande i vårt land.
Den förnämste af höfdingarne i Svitiod var af ålder upsalakonungen, som rådde för offren och templet i
Upsala, landets största och berömdaste helgedom.
Ursprungligen tillkom det endast uppsvearne (invånarne i de tre ofvan nämda folklanden) att
välja konung. Sedan ett sådant val försiggått, hvilket skedde på Mora äng vid Upsala, egde Uplands
lagman att genast vid tinget »döma den valde till konung». År 1319, och troligen förut, deltogo jemväl
de öfriga landskapen i konungavalet.
Uplands vapen är riksäplet i rödt fält och öfver skölden en gyllene furstlig krona.
Vid en hastig färd i Stockholms län, med Stockholm till utgångspunkt, kommer man till
Fären-tuna härad, bestående af fruktbara och väl odlade i Mälaren belägna öar. Här märkas Björkön, som är
till hela sitt norra fält alldeles öfversålladt af grafhögar. På nordvestra kanten ligger den s. k. svarta
jorden, utan tvifvel en qvarlefva af en genom lågorna härjad stad, som den allmänna folktron, stödd i
våra dagar af en noggrannare vetenskaplig undersökning, ansett vara det gamla hedniska Birka, dit
Ansgar under sin missionsresa anlände. Nära den »svarta jorden» finnas vackra lemningar efter en
vidsträckt ringmur, omgifvande ett högt berg, på hvilket efter 1830 års tusenåriga jubelfest restes en
minnesvård öfver Ansgar, kristendomens förste förkunnare i Sverige (se planschen). — Vi draga vidare till det
efter Tessins ritning uppbyggda praktfulla Drottningholms slott samt det nu förfallna Svartsjö; till Stafsund
och Kaggeholm; derifrån komma vi till Sollentuna härad, äfven beläget vid Mälaren. Här märkas, de
o
vackert belägna herresätena Ulfsunda, Akeshof, Hesselby, Görväln, Edsberg samt Runsa. I Danderyds
skeppslag, som gränsar till Saltsjön, märkas Karlbergs slott, säte för krigsskolan, lustslotten Ulriksdal och
Haga, Johan Banérs födelseort herresätet Djursholm, det vackra Näsby, Braheslägtens ståtliga stamgods
Rydboholm samt det på en höjd belägna med fyra torn prydda Bogesund. Vidare Vallentuna härad,
der det intagande roccoco-slottet Hammarby-Väsby märkes. Härtill gränsar Ärlinghundra härad, der
man träffar Rosersbergs lustslott, säte för skjutskolan, herrgårdarne: Vallstanäs, det af Tessin byggda
förtjusande landslottet vid Steninge, samt Vängarns med stor åbyggnad försedda kungsgård, det vackra
Krusenberg; härifrån kommer man till Seminghundra härad, hvarest
märkas Skånelaholm, konung Gustaf I:s födelseort Lindholmen, af hvilket
endast grundmurarne qvarstå, der en minnessten öfver honom nyligen
rests; samt Vasaättens stamgods: Vasa gård. I Långhundra härad
märkes Hakunge; här är den ofvan nämda Mora äng, hvarå under
medeltiden Sveriges
konungar valdes. I Frösi
härad äro att mi
Hargs jernbruk, det
pösa Forsmark med
bar tafvelsamling och
turskön park; vidare I
dinghundra härad
Rungarns herrgård
Skebo jernbruk.
härifrån kommer man
Lyhundra härad, som
Roslagens natur samtgrän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
