Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upland af Bernhard Schlegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi va, innehållande 200,000
band; orangerihuset, hvars åt
slottet vända framsida
utmär-kes af en fronti spis, uppburen
af doriska pelare, mellan hvilka
man inträder i den vackra
föreläsningssalen, der man
genast ser C. von Linnés
bildstod, huggen i marmor af
Byström; det s. k. Gustavianum
med en stor kupol
innehållande museer och samlingar;
sjukhuset, kemiska byggnaden,
rådhuset m. fl., de flesta om- Örbyhus.
gifna af parkanläggningar.
Upsala cger ett universitet med stort rykte inom den bildade verlden.
Det grundlädes år 1477 af riksföreståndaren Sten Sture d. ä. och
ärkebiskop Jakob Ulfsson; var under sin första tid ej mycket mer än en skola, förföll under 1500-talet, men
upprättades af konung Karl IX. År 1600 firades den första filosofie magisterpromotionen och 1617 den
första promotionen inom teologiska fakulteten. Vid denna tid fäste konung Gustaf II Adolf vid
universitetet sitt namn genom att genom en gåfva af sina familjegods betrygga dess ekonomiska bestånd.
Universitetet står under högsta ledning af en vald kansler. Den närmaste styrelsen utgöres af samtlige
ordinarie professorer i consistorium majus under en för hvarje år utsedd rektor. Lärarekåren är fördelad
på lyra fakulteter, livar och en under sin dekanus. Studenterne äro fördelade i 13 nationer, livar och
en med sin styrelsé och ekonomi. De studerandes antal öfverstiger numera 1800.
Stad.ens folkmängd uppgick 1883 till 17,682 personer. Rörelsen är ganska liflig, hvilket härleder
sig af stadens egenskap att vara länets residens och medelpunkt för en sädesrik landsbygd samt i
synnerhet af den förtjenst invånärne hafva på universitetet och dess medlemmar.
Enköping ligger nära Enköpingsåns utlopp i Svingarnsviken, omgifven af slättbygd och till en
del byggd på sluttningen af en rullstensås. Sjelfva staden, regelbundet anlagd, är till det yttre lik våra
öfriga småstäder. Invånarnes antal uppgick år 1883 tili 2,816 personer. Staden är bekant för sin
trädgårdsskötsel.
Vid en resa till den del af det gamla Fjerdhundraland, som nu hör under Vestmanlands län,
märkes Torstuna härad, som är ett smått kuperadt, lågbergigt högland, vid pass 200 fot öfver hafvet.
Här ser man Skattmansö och Molnebo jernbruk. Vägen går vidare till Simtuna härad, hvarest ses
Tisby, Flosta och Räfvelsta säterier, det senare bekant deraf, att Krister Nilsson (Vasa slägt) här fängslades
på Karl Knutssons (Bonde) befallning. Slutligen kommer man till Väla härad, som stöter till såväl
lalu län som Gefleborgs och Upsala. Häradets allmoge är bekant för sin snickeri-industri. Vid den
gamla gården Aspenäs, som förr var omgifven af dubbla vallar och grafvar, fins ännu från medeltiden
ett kapell af sten med torn.
Och härmed bjuda vi läsaren farväl!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
