Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vestmanland af C. E. Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mil långa kanalfärden genom Vestmanland upp till Smedjebacken i Dalarne. Denna farled går efter
Kolbäcksån genom en mängd slussar och sjöar samt är mycket omtalad och berömd för sina
naturskönheter, såsom vid Sörqvcirn, Skansen, Hallstahammar, Trängfors, Surahammcir, Ramnäs,
Engels-berg, Vestanfors, Fagersta och Sembla m. fl. bruk och egendomar, hvilka ligga utefter detta strömdrag.
Sedan Stockholm—Vesterås—Bergslagens jernväg, som berör flera af de vid Kolbäcksån belägna orter,
kommit till stånd, har ångbåtstrafiken på Strömsholms kanal i ej så ringa grad aftagit.
Vid den nordvestligaste viken af Mälarfjärden Galten ligger den gamla staden Köping, som täflar
med Vesterås i utvecklingen af handel och industri. Stadskyrkan i Köping är vacker och innesluter bland
annat en minnesvård öfver den namnkunnige kemisten C. W. Schéele, som lefde och dog i Köping den
21 Maj 1786, således för jemt hundra år sedan. Han var apotekare i Köping och blef verldsbekant genom
sina stora och vigtiga upptäckter. Aldrig har någon vetenskapsman eller naturforskare med så ringa
hjelpmedel uträttat så stora saker som Schéele. Ej så långt söder om Köping ligger Kungsör vid
Arboga-åns utlopp i Mälaren. Denna ort besöktes ofta af Carl XI jemte hela hans hoffolk, och det s. k.
Kungs-huset, som uppfördes af Gustaf Vasa, fans ännu qvar 1822, då detsamma förstördes genom vådeld.
Skogvaktaren Henrik Finne, Carl XI:s sagoberättare, lefde och dog härstädes 1684, i en ålder af 136 år.
Efter halfannan mils väg upp för Arbogaån kommer man till staden Arboga, som i ålder täflar
med de äldsta städer i Sverige. Stadens nuvarande tvenne kyrkor äro från medeltiden och framstå
genom sina långa och spetsiga tornspiror. Flera kloster och kapell hafva fordom funnits, ehuru
lem-ni u garn a deraf redan försvunnit.
I norr och nordvest från Arboga utbreder sig vestra Bergslagen med de synnerligen täckt belägna
bergsstäderna Nora och Linde, hvilka anlades 1643. Denna del af provinsen bildade fordom ett eget
landshöfdingedöme med residens i Nora eller Noraskog, som stället förut kallades. Numera hör denna
del af Vestmanland till Örebro län.
Om man efter denna utflykt till de trakter af Vestmanland, söm gränsa mot Nerike och
Verm-land, återvänder inåt provinsens mellersta delar, så träffar man en mängd stora och vackra
bruksegendomar och jernverk, såsom Ramsberg, Riddarhyttan, Raggå, Skinnskatteberg, Ferna, Uitersberg,
Karmansbo, Kolsva m. fl. De flesta af dessa och andra bruk ligga vid Hedströmmen, längs hvilken en
jernväg leder från Uttersberg ned till Köping. Fortsätter man än vidare resan genom Vestmanland mot
nordöst, kommer man till de rika och betydande gruffälten vid Norberg, som utgör hufvudorten för
handeln och bergshandteringen inom denna del af provinsen. Ifrån Norberg kan man på jernväg färdas
till trakten af Dalelfven vid Avesta och Krylbo, hvilka platser dock ligga inom södra Dalarnes område.
Från Krylbo reser man på statsbanan söderut till Sala, derifrån det lämpar sig att göra en utflykt till
Sala silfvergrufva samt äfven till den berömda brunns- och badorten Sätra Helsobrunn i Kila socken.
För att slutligen få en hastig öfverblick af sydöstra Vestmanlands slättbygd, reser man på jernväg från
Sala öfver Tillberga till Enköping och Stockholm. Under denna del af färden märker man bland andra
det vackra och betydande herresätet Hedensberg, som intager en dominerande plats och synes vidt
omkring öfver Tillbergaslätten. Utrymmet förbjuder oss emellertid att ingå i någon närmare skildring
af dessa och andra endast i förbigående till namnet vidrörda delar af landskapet.
~U=CCO&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
