Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nerike af G. Djurklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också med en enkel minnesvård utmärkt en af dem såsom Engelbrekts holme, men om valet träffat den
rätta, torde få anses tvifvelaktigt, ehuru här icke är stället att derom ingå i någon undersökning.
Vid stora Hjelmaren ligga på norra stranden ytterligare trenne gods: Götarsvik med ett prydligt
stenhus, synligt till segelleden, samt de gamla Liljeströmska godsen Kåsätter och Sickelsjö längre upp i
Götlundabygden, med mindre anspråksfulla åbyggnader, men så mycket vidsträcktare egor. Bortom
Björksundet skymtar i fjerran öfver den här lägre stranden konturerna af en större byggnad, det
Ceder-hjelmska, nu mera Montgomery-Cederhjelmska fideikommisset Segersö, beläget i Telgeåns utloppsvik.
Äfven detta gods eger en historia. Det var under medeltiden Strengnäsbiskoparnes residens under deras
besök i nerikesbygden och egde då likasom dessa prelaters äldre bostad, det ej långt derifrån belägna
Vrak, en fast stenbyggnad, med ett särskildt kapell, hvars bild af den heliga jungfrun stod i högt
anseende. Hvar detta hus varit beläget, kan numera ej med visshet afgöras, men af äldre anteckningar
göres troligt, att dess tomt bör sökas på Telgeåns östra strand, der namnet Kapellsbacken bevarar
åtminstone kapellets minne. Det nuvarande Segersö är under de sista åren ombygdt och förändradt från
en låg långsträckt byggnad i den frontespisprydda sätesstugans vanliga form till ett prydligt herresäte i
italiensk stil.
Den som för fiera år sedan passerat Hjelmaren och nu förnyar denna färd skall finna sjöns
strandlinier betydligt förändrade, en oväntad rikedom af erratiska block uppstickande ur sjön, och nya
grund och holmar, hvilka icke förhöja det behag, som en stor vattenspegel vanligen medför. Spörjer han
efter skälet till denna förändring, skall han snart med Vergilius suckande utbrista: »Qvid non mortalia
pectora cogis, auri sacra fames» eller »djefvulska törst efter guld, hvart drifver du menskliga sinnen?»
ty äfven här hafva de idoga landtmännen, alltid färdiga att sätta ekonomien öfver estetiken, minskat
sjöns vattenyta. Strändernas borgfruar och bondgummor klaga öfver de fula stenarne och det fjermade
bykvattnet samt uttala icke alltid de bästa välönskningar öfver upphofsmännen till
den timade förändringen, medan borgherrarne och bondgubbarne, som nog knota,
äfven de, öfver kostnaderna, ärja och så i deras anletes svett, glädja sig öfver den
frodiga hafren på de nyvunna fälten och hoppas på framtida vinst.
Genom detta sjösänkningsarbete har en bred kanal på 2 mils längd
öppnats genom Qvismaredalens sju kyrksocknar, och ensamt der är
ett sammanhängande fält af 14,000 tunnlands vidd från sank starrvall
under förvandling till åker. På en liten ångbåt kan denna kanal
passeras, och skönjas under färden, utom de sju kyrkorna,
herregår-darne Mörby, Hammar, Sörby, Vrana och
Nynäs, det sistnämnda ett större gods med
ansenligare åbyggnad och vidsträckta,
utmärkta trädgårdar och drifverier. Söder om
denna dal, ämnad att inom kort blifva en af
landets större spanmålsproducerande trakter,
börjar Askers och Sköllersta häraders
skogsbygd och jernverksdistrikt, som genomskäres
af Vestra stambanan. Nära intill denna och
Kilsmo station ligger vid sjön Sotterns strand
det gamla herresätet Bysta, hvars gamla
åbyggnad och ännu äldre fatbur vitna om godsets
ålder, och man känner äfven i
sammanhängande följd detta ställes egare allt ifrån senare
hälften af 1300-talet. Jemte det till godset
hörande jernverket Brefven med dess
masugnar, gjuteri och mekaniska verkstäder har
Stjernsund. detta gods, ett fideikommiss, som från Hilde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
