Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg och Bohuslän af Wilhelm Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på samma gång man dock är lifligt öfvertygad om att det icke kan komma i fråga att resa dit för sitt
nöje ensamt, så som man är van att göra det till Stockholm.
De båda första satserna i detta omdöme äro nog ännu fullt riktiga, men icke längre den sista,
om den äfven förr kunnat hafva befogenhet. Länge kämpande med de olägenheter, som åtfölja en befästad
ort, än försänkt i stort betryck, såsom efter den stora ofreden i början af 1700-talet, än blomstrande
genom Ostindiska kompaniet och det rika sillfisket, eller senare, under vårt århundrade, till följd af
kontinentalsystemet, samt åter, när detta på en gång upphörde, nedstörtad i nästan fullständig ruin, har
Göteborg på de allra senaste åren nära nog fördubblats så till omfång som befolkning. Hela gator med
praktfulla, storstadsliknande byggnader äro uppförde, de vackra parkerna och alléerna hafva vuxit upp
och erbjuda skugga och svalka midt inuti stadsdelarne, och bergen rundt omkring, hvilka förr voro kala,
liksom öfverallt eljest på denna del af kusten, äro numera delvis klädda mod skog. Lägger man härtill
Göta elf, hvars vattenmassa just här börjar intaga en ansenligare bredd, kanalerna som skära den
egentliga, inre staden i alla riktningar, samt den omkring den senare, i vinklar efter de forna fästningsverken
sliugrande vallgrafven, hvars ena strand bildas af Trädgårdsföreningen och Kungsparken, torde man
kunna påstå, att staden tillhör de vackrare, liksom den äfven genom sina med tuktad sten belagda gator
och sina i vissa delar anmärkningsvärda byggnader måste angenämt tilltala en främling.
En sådan skall tvifvelsutan finna sig tillfredsstäld äfven i andra afseenden, om han företager en
resa hit för sitt nöje. Bekant i vida kretsar är säkerligen Trädgårdsföreningen, hvarmed förstås i
dagligt tal, såväl den vid ändan af den inre stadens förnämsta gata, Södra Hamngatan, belägna väl
underhållna och i sitt slag intagande parken, med dess rika blomstergrupper, som äfven den här belägna
storartade restaurationen. Parkens värdefullaste prydnad är dock växthuset, måhända det största af dylika
i Skandinavien, innehållande en särdeles dyrbar samling växter från verldens alla trakter.
Går man vidare från Trädgårdsföreningen genom den ovanligt breda Kungsportsavenyen, som med
sin lindallé, sina rymliga gångbanor och praktfulla byggnader med framför dessa liggande gräsplaner och
buskpartier har en fullkomligt storstadsaktig prägel, kommer man fram till Lorensberg, stadens förnämsta
utvärdshus, med orkester naturligtvis, och en liten teater, allt beläget i en vacker park, och det hela
ärnnadt att blifva en motbild till Stockholms Hasselbacken, ända derhän att, under det Hasselbacken
har sin Bellmansstod, har man här bland de höga träden en bronsbild af lokalpoeten Wadrnan.
Man kan emellertid ännu längre fortsätta jemförelsen mellan de båda städernas offentliga
förlustelseställen, ty äfven Göteborg har sitt Mosebacke i Henrilcsberg, det högt upp på branten af
Stig-bergsåsen belägna utvärdshuset, från hvars verandor och trädgård man har en mycket vidsträckt utsigt
öfver de i söder och vester belägna stadsdelarne, Masthugget, Haga, Skeppsbron och do nya förstäderna,
men framför allt öfver revieret omedelbart här nedanför, med dess tusentals fartyg och båtar, hvilka
korsa hvarandra i alla riktningar, medan stränderna genljuda af arbotet från de mekaniska verkstäderna,
varfven och de stora brädgårdarne.
Vill man härifrån försätta sig i en omgifning af skärgårdsnatur med frisk hafsluft, kan man inom
en kort stund med någon af de många små ångsluparne nå Långedrag, det bekanta badstället vid elfvens
utlopp, midt emot do grå murarne af Elfsborgs öfvergifna fästning, eller göra en färd längre ut i
liafs-brynet till Brätten eller Stjernvik, två af göteborgarne mycket omtyckta förlustelseställen och badorter.
Äfven den, som icke företager en rosa till Göteborg för sitt nöje, torde hafva icke obetydligt att
inhemta. Sålunda har, i främsta rummet, stadens Museum under de senare åren utvecklat sig till den
grad, att samlingarna icke längre utan olägenhet rymmas i det åt dem upplåtna gamla Ostindiska
kompaniets hus, hvarför äfven åtgärder med snaraste komma att vidtagas för ett bättre tillgodoseende af
desamma. Största värdet bland samlingarne torde egas af de zoologiska, emedan man i dessa har ett
ganska fullständigt material för studiet af vestkustons djurverld, något som gifvetvis vetenskapsmannen
är berättigad att här vänta. Den historiska afdelningen är temligen rik på föremål från staden och
länet, men har i följd af bristande utrymme icke kunnat systematiskt ordnas, och slutligen intager
mynt-och medaljkabinettet, eller egentligen det senare, en mycket framstående plats bland i norden befintliga
samlingar af detta slag. Äfven det med museum förenade biblioteket har ett omfång, som, åtminstone i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
