Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småland af Gustaf A. Aldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stränderna af Tjust. Dock gör Kalmar sund åtskilliga bugter på Smålandssidan, och. der liafva
köpin-garne Figeholm, Påskallavik, Mönsterås och Pataholm växt upp. Af dessa är Mönsterås den
betydligaste och kan jemföras med många af våra småstäder.
Så väl norr som söder om Emådalen är trakten rik på berg och backar, men nedom utbreda sig
det gamla Möres mera slättlän di ga bygder, som särskildt utomkring Kalmar utgöra bördiga åkerfält. Ekar,
bokar och almar omvexla på höjderna, och hela vägen ned åt Blekingsgränsen är nästan som en enda
park. Här äro ock ståtliga herresäten byggda, af hvilka Strömsrum och Vernanäs särskildt må nämnas.
Hufvudorten i sydöstra Småland är allt sedan hedenhös Kalmar, Smålands största stad vid
Östersjön och den minnesrikaste platsen inom dess gränser. Staden har ett ovanligt vackert läge på den s. k.
Qvarnholmen mellan Malmfjärden i norr och Slottsfjärden i söder. Redan när historiens ljus först faller
öfver dessa bygder, är Kalmar en folkrik och betydande handelsplats. Hit företog Sigurd Jorsalefar sitt
korståg, »Kalmare leding», och Magnus Ladulås firade här sitt bröllop. Särskildt namnkunnig vardt
staden genom den af drottning Margareta här grundade Kalmar-unionen, och under vasakonungarne och
Dackefejden nämnes den ofta i tideböckerna. Den nuvarande staden är till sitt yttre regelbunden och
prydlig, och den efter Nikodemus Tessin den äldres ritning byggda domkyrkan med sina fyra torn
ådrager sig särskildt uppmärksamheten. I öfrigt är föga ålderdomligt i dess yttre pregel, då de omgifvande
befästningarna till största delen äro raserade.
Det var hufvudsakligen genom sitt väl befästa slott, som Kalmar under unions- och vasatiden
utgjorde »Svea rikes nyckel» och förpost mot den då ofta närgångne danske grannen. Slottet är beläget
ett stycke söder om den nuvarande staden och bildar en regelbunden fyrkant med torn i hörnen och
rundt om en hög vallmur. Slottets grundläggning är liksom stadens höljd i dunkel. Redan på
1100-talet fans här »S:t Eriks borg», som sedan under olika tider af folkungaregenterna och vasakonungarne
ytterligare tillbyggdes och ännu i Karl XI:s tid utgjorde rikets starkaste fäste. Men efter Karl XII:s död
fick det som fästning förfalla och i Gustaf III:s dagar gjordes den forna konungaborgen till —
krono-bränneri. Under senaste årtiondena har dock en bättre vård egnats åt det gamla fästet. Konung Oskar I
återstälde den konstnärliga brunnsöfverbyggnaden på borggården och med stor kostnad har »Erik XIV:s
gemak», hvars dörrar och panel äro rikt prydda med inläggningar af konungens egen hand, restaurerats
med sin tids hela prakt. En del af slottet är nu upplåten åt fornminnesföreningens museum, i södra
flygeln användes ännu slottskyrkan, och några af de kungliga rummen bebos om somrarna af landshöf-
Kalmar slott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
