Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Den fasta grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fasta grunden
Jordens nyare tid,
kenozoisk tid
Jordens medeltid,
mesozoisk tid
Jordens forntid
paleozoisk tid
Jordens urtid,
arkeisk eller
prekambrisk tid
Kvartär-tiden
Tertiär-tiden
Krit-tiden
Jura-tiden
Trias-tiden
Perm-tiden
Karbon-tiden (stenkoistiden)
Devon-tiden
Kambrosilur-tiden
Algonk-tiden
Ur-tiden
Postglaciala tiden
Istiden
Silur (Gotlandicum)
Ordovicium
Kambrium
Hur gamla de olika bildningarna från dessa tider är, hur lång
tid som alltså har förgått sedan t. ex. silurtidens kalksten eller
karbontidens stenkol avlagrades, det är en fråga som länge har
varit alldeles omöjlig att med någon grad av sannolikhet
besvara. Man har varit hänvisad till att bedöma de olika
bildningarnas relativa ålder, alltså deras ålder i förhållande till
varandra. Man utgår då från den självklara förutsättningen,
att såvida det inte har inträffat några starka rubbningar i läget,
så ligger de äldre lagren under de yngre. På det sättet har man
fått den relativa tideräkning som framgår av ovanstående
tabell. Men hur är det med de absoluta måtten? Hur många år
har varje tidsålder varat, och när gick den till ända? Den
moderna radiumforskningen har verkligen lyckats att lämna det
första preliminära svaret på denna närgångna fråga. Vid de
radioaktiva processerna inträffar ett sönderfall av atomer som
inte tycks påverkas av några yttre krafter. Ur ämnet uran
uppstår sålunda helium och bly. Om man sålunda har ett
uran-haltigt mineral och kan konstatera hur stor del av dess uran
som har förvandlats till bly så får man en hållpunkt för
ålders-bedömningen. Med denna metod har det varit möjligt att göra
4 Furuskog
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
