Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Den fasta grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fasta grunden
från norr, och slutsatsen blir den, att det i Bottniska viken
utanför Gävle måste finnas vitt utbredda kambrosiluriska
avlagringar. I mellersta Sverige, särskilt kring Vänern och i
Östergötland och Södermanland, har man funnit sprickor i urberget
som blivit utfyllda av kambrisk sandsten. En sådan spricka,
som kanske bara är någon centimeter bred och innehåller en
smula sandsten, lämnar ett obestridligt vittnesbörd om att det
har svallat ett hav på den platsen och att sand avlagrats på
havsbottnen.
Det kambriska havet tycks ha brutit in över vårt land från
söder och öster. En jämförelse mellan de olika avlagringarna i
södra Sverige visar, att havet först nådde Skåne, sedan
Kalmartrakten och därefter Västergötland. I Jämtland har havet
kommit från väster. Den kambrosiluriska tiden var lång, mer än
200 millioner år, och det bör därför inte överraska att vissa
trakter av Sverige under en större eller mindre del av denna
tid låg över vattnet. Men i det stora hela var den
kambrosiluriska tidens Sverige en havsbotten, där sedimenten sakta
avlagrades.
Var det kambrosiluriska havet varmt eller kallt? Frågan kan
synas förmäten, men den är kanske inte alldeles omöjlig att
besvara. Om man vandrar utefter den gotländska kusten, får
man tillfälle att iakttaga lämningar efter stora korallrev. Det
betyder att koralldjur har levat i det hav, där den gotländska
kalkstenen avlagrades. De nutida koralldjuren lever bara i
tropiska hav, och om man får förutsätta att dessa djur hade samma
vanor under silurtiden, skulle ett tropiskt varmt hav då ha
svallat över Sverige.
Hur såg det ut i Sverige närmast före det kambriska havets
inbrott? Frågan ser inte ut att ha någonting med det nutida
Sveriges geografi att göra, men det har den. När man har
undersökt det urberg som ligger närmast under de kambriska lagren
har man gjort en märkvärdig upptäckt. Man har funnit, att den
landyta, som det kambriska havet bröt fram över, var
utomordentligt jämn och slät. Sålunda utbreder sig omkring
Kinne-kulle en urbergsslätt, som nästan är jämn som ett golv. Urbergs-
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
