Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Den fasta grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fasta grunden
plana skivor och smälter vackert samman med den stora
slättbygdens horisontlinjer. Den lättvittrade kalkstenen har gett
upphov till en fruktbar jordmån. Kinnekulles breda platåer, som
med lodräta kanter, "klevarna”, stiger upp den ena över den
andra, och dess ymniga vegetation gör berget till en
enastående svensk sevärdhet. Västgötabergen har också gett
intressanta bidrag till näringslivet. Där finns gamla kalkugnar, där
man bränner kalken med den svavelhaltiga alunskiffern som
bränsle och lukten av röken känns långt omkring. Där finns
en modern cementindustri, och där utvinner man ur skiffern
betydande mängder brännbara oljor.
Efter silur följde devon. Vi har inga avlagiingar från
denna tid i Sverige, men devonhavets kust kom oss så nära
som till trakten av Riga.
Devontiden följdes av karbon- eller stenkolsperioden, då
havsstränderna i det nuvarande Mellaneuropa och England
täcktes av väldiga ormbunkskogar, som med tiden förvandlades
till stenkol. Det är sannolikt, att även Sverige under denna tid
hade en tropisk växtlighet, fastän alla spår därav är
försvunna.
Under den permiska tiden hände det mycket ute i världen.
Avlagringarna berättar om stora bergskedjor i Mellaneuropa,
som veckats upp under karbon- och permperioderna, och om
ett väldigt fastland, som omfattade Europa, Nordasien och
Nordamerika. Tidvis blev vissa delar av detta land
översvämmade av havet. Mångenstädes bildades inhav, och när deras
vattenmassor avdunstade, avlagrades stora saltmassor, t. ex.
vid Stassfurt i Tyskland. Från södra halvklotet har man
märken av en stor permisk nedisning, och det är troligt att denna
istid också har gjort sig gällande på norra halvklotet. Det finns
inga permiska avlagringar i Sverige, men sannolikheten talar
för att vårt land då var ett öken- och stäppland, och detta
förhållande fortsatte även under trias.
Mot slutet av triastiden gjorde världshavet ett anlopp mot
Fennoskandias gamla fastland, och resultatet blev att Skåne
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
