Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den stora landisen och dess verk - Rullstensåsar och israndsdeltan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stora landisen
dem. Sådana isgropar träffar man för övrigt på många ställen
i vårt land.
I de småländska gränstrakterna mot Halland, Skåne och
Blekinge har man spårat en stor, bågformig linje av
moränbildningar, "den sydsvenska israndlinjen’’ (Per Stolpe). Dess
randmoräner har, liksom Salpausselkä, dämt upp ett stort antal
sjöar i södra Småland. På så sätt har det uppkommit ett
sjö-rikt, ganska väl uppodlat och tätt befolkat område norr om
israndlinjen och en ofruktbar och ödslig trakt på dess södra
sida. I denna ödemark gick riksgränsen fram mellan Danmark
och Sverige på den tid då Halland, Skåne och Blekinge hörde
till Danmark. Det tycks sålunda vara israndlinjen som har
bestämt läget av vår gamla sydliga riksgräns.
R u 11 s t e n s å s a r och i s r a n d s d e It an
En cykeltur eller bilfärd genom något av landskapen kring
Mälaren ger oss tillfälle att stifta bekantskap med den
märkliga företeelse i vårt lands geografi som kallas rullstensåsar.
En lång, smal åsrygg höjer sig över slätten, och uppe på åsens
krön går landsvägen. Vägbanan är torr och fin, utsikten över
slätten är åt båda hållen vidsträckt och vacker. Åsen är
mestadels beväxt med tallar, som tycker om den torra jordmånen av
sand och grus. Mil efter mil går åsen fram. Dess rygg är en
aning vågformig med sänkor här och där. Någon gång löser den
upp sig i fristående kullar eller jämnar ut sig till en låg sandhed.
Dessa långa åsar har spelat en stor roll i vårt lands historia.
De har tidigt blivit brukade som naturliga vägar. Gruset
släpper igenom regnvattnet, så att åsens yta blir torr. Det var en
stor förmån förr i världen, när de kringliggande slättmarkerna
var sumpiga och svårframkomliga. Den äldre bebyggelsen
anslöt sig gärna till rullstensåsarna, och där en sådan ledde fram
till en sjö eller en flod, uppstod en handelsplats. Många av
mälarlandskapens städer har från början anlagts på det sättet.
Att förklara rullstensåsarnas uppkomst var ingen lätt sak.
I sin berömda översikt av Sveriges kvartära bildningar,
ut
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
