- Project Runeberg -  Vårt land : Sveriges geografi i populär framställning /
73

(1948) [MARC] Author: Jalmar Furuskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De svenska landformerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De svenska landiormer na

iska. Isen i glaciärerna bildas av den nedfallande snön. En
jökels storlek beror i första hand på hur mycket snö som blir
liggande osmält vid sommarens slut. Stark nederbörd och låg
sommartemperatur gynnar jökelbildningen. Att de norska
jöklarna är så mycket större än de svenska beror mest på den
rikliga nederbörden utefter den norska västkusten. Isen i en
jökel är plastisk, formbar, smyger sig utefter dalbottnen och
rör sig långsamt neråt. Glaciären transporterar moränmaterial
till sin nedre ände, där det blir liggande som ändmoräner.
Glaciären bearbetar också dalens botten och väggar, så att dalen
får en mera rundad genomskärning, blir U-formad. De bekanta
’’dörrarna’’ i Jämtland (Lundörren, Ekorrdörren) har fått sin
rundade form genom stora glaciärers inverkan. Smältvattnet
från jökelisen rinner bort i grumliga, brusande älvar.

Man brukar skilja på platåjöklar och daljöklar. Vi har i
Sverige bägge sorterna, men daljöklarna är vanligast. De
liknar inte riktigt de alpina glaciärerna, som vi vanligen får se i
läroböckerna. Alpernas jöklar är yngre, trängre och brantare
än Sveriges. Våra är bredare och kortare, sällan mer än
dubbelt så långa som breda, ibland är bredden större än längden.
På grund av den breda formen är rörelsen långsam, endast
några få cm om dygnet, mot några dm i Alperna. De svenska
jöklarnas längd överstiger sällan 5 km.

Sveriges sydligaste glaciär träffas på Helagsfjället i
norra Härjedalen. Det är en daljökel av mycket egendomlig
form, 1 500 m bred men inte ens hälften så lång. I de
närliggande S y 1 f j ä 11 e n finns fyra små glaciärer. På de övriga
jämtlandsfjällen har inga jöklar blivit utbildade.

I Västerbottens fjälltrakter är bergen i allmänhet inte så
höga att några glaciärer kan uppstå. Men vi har två undantag:
på Norra Storfjället i Tärna finns åtta små glaciärer,
och tätt under Ammarfjällets högsta topp ligger
Ammar-jökeln.

Att Norrbottens fjäll ska ha de praktfullast utbildade
glaciärerna är helt naturligt. S u 1 i t e 1m a får nog anses vara
svensk rekordinnehavare i fråga om glaciärbildning. Nästan

10 Furuskog

73

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland48/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free