Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De svenska landformerna - Det mellansvenska låglandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska 1 andi ormerna
ligger två nedsänkta slättbygder, nämligen
Dellen-slät-t e n i Hälsingland och Stora Tuna-slätteni Dalarna.
Härmed är alltså översikten av de nordsvenska landformerna
avslutad. Den bör ha visat att vad vi kallar Norrland är ett
område som innefattar de mest skilda landskapstyper. Den bör
också ha klargjort att de nordsvenska landformerna inte
sammanfaller med det traditionella Norrland. Så t. ex. är det mesta
av Gästrikland ett lågland av mellansvenskt utseende, medan
stora delar av Värmland och Dalarna har typisk
norrlands-natur.
Det mellansvenska låglandet
Tvärsöver mellersta Sverige, från Stockholm till Göteborg,
från Uppland till Bohuslän, går det stora mellansvenska låg*
landet. Det är ett nedsänkt område, som både i väster och öster
fortsätter långt utanför Sveriges gränser. Väster ut ser vi hur
Skagerack skiljer Norge från Jylland, öster ut hur finska viken
tränger sig in mellan Finland och Estland, följd av jättesjöarna
Ladoga och Onega. Detta är tydligen en sammanhängande
sänka, fastän den är olika djup inom olika partier. I Sverige
skiljer den de två höglandsområdena från varandra, det
nordsvenska och det sydsvenska. Dessa har tidigare bildat ett enda
stort högland, men så har den mellansvenska landsänkningen
brutit av det ett stycke från sydspetsen, så att vi har fått ett
stort högland i norr och ett litet i söder.
Hos den mellansvenska landskapsbilden är det två särdrag
som framför allt förtjänar att framhållas: för det första att det
är en småkuperad urbergsplatå, för det andra att denna platå
blivit sönderbruten genom ett stort antal förkastningar.
Den mellansvenska urbergsplatån kan bäst studeras i något
av mälarlandskapen, allra helst i Uppland, där inga
förkastningar har brutit sönder landet, över den lugna urbergsytan
höjer sig ett stort antal små bergkullar, sällan mer än 50 m
höga, ofta mycket mindre. Ibland förekommer dessa höjder i
stora svärmar, ibland lämnar de plats för större jämna ytor.
11 Furuskog
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
